Epic Gyllene Tider: (Kom så ska vi) Leva Livet

Lyssna på Leva Livet via Spotify eller via Youtube. Eller så lyssnar du på spellistan Epic Gyllene Tider via Spotify.

Jag skrev tidigare om att Gyllene Tider skulle vara det tuffaste som någonsin sjungits på svenska. trots det har jag skrivit om Sommartider och Upphetsad, två låtar som inte alls är särskilt tuffa. Idag blir det bättring på det, Leva Livet är mycket tuffare än de två.

Att leva livet är tydligen att vara oansvarig och springa runt och slå sönder saker enligt Gyllene Tider. Blir någon sur för att man slår sönder grejer så är det bara att trösta dem med att natten är ung och att man kan slå sönder en massa mer saker tillsammans. Låter som ett liv värt att leva!

Ärligt talat så låter det som ett liv värt att leva, åtminstone när Gyllene Tider sjunger om det. Det låter liksom som att livet leker för dessa grabbar, som bara glider runt och är sköna killar. Det ger mig en känsla av att det var bättre förr, trots att jag inte har någon aning om hur det var förr. Jag var ju inte född förr, så förmodligen var det sämre förr. Fast Per Gessle var bättre förr. Jag var för övrigt också bättre förr…

Nu är visserligen inte Gyllene Tider från 40-talet, men går man så långt tillbaka var det definitivt inte bättre. Hitler sög liksom.

Veckans låt: Loose Lips

Jag: Det är typ söndag idag va?

Pappa: Aa.

Grattis, ni fick precis ett inblick i mitt familjeliv. Nu när jag är hemhemma och är ledig så är det svårt det där med dagar, men min fader har tydligen full koll. Söndagar brukar innebära att jag skriver om Veckans låt. Och det känns ju dumt att bryta den traditionen bara för att jag är i en annan stad. Traditioner är viktiga!

Den här låten kan höras i Juno, eller är åtminstone med på soundtrack-skivan till den filmen. Det är inte ett sammanträffande att den filmen visades igår på TV4 och att jag har den här låten som Veckans låt den här veckan och att den här låten råkar vara med i filmen. Jag såg nämligen Juno igår. På TV4. Och det var en bra film faktiskt. Dels så var ju karaktärerna de skönaste någonsin, speciellt huvudpersonen, som heter något så oväntat som Juno. Hon måste vara den skönaste tjejen någonsin i en film. Eller kanske inte, men kan åtminstone inte komma på någon annan tjej (eller kille heller egentligen) som är lika skön.

Nu är det kanske inte särskilt intressant hur skön Juno är (jätteskön) när det här ju faktiskt är någon slags musikaliskt inlägg. Därför passar det utmärkt att Juno innehåller så pass bra musik. Musiken är, som i många andra filmer, den sista lilla ingrediensen för att ge filmen den perfekta stämningen. Detta är till stor del Kimya Dawsons förjänst. Hon står nämligen som artist på 6 av de 19 låtar som finns med på soundtrack-skivan. Dessutom är det med en låt med The Moldy Peaches, där Kimya Dawson är halva bandet. Tydligen är även Antsy Pants Kimya Dawsons band och de har en låt med de också. Dessutom har hon tre låtar med i filmen som inte är med på skivan. Dessutom har hon med ytterligare tre låtar på B-sides-skivan, som består av låtar som var tänkta att vara med i filmen men inte kom med.

Kimya Dawson tycker jag förtjänar delad förstaplats tillsammans med Ellen Page (som spelar Juno) om vem man kan tacka mest för att filmen är så pass bra. Fast å andra sidan så var det Ellen Page som föreslog Kimya Dawson (egentligen Moldy Peaches) så…

Hur som helst, Kimya Dawson håller på med något som av någon skum anledning kallas för Anti-Folk. Enligt engelska Wikipedia (även känt som sanningen) så kan det kategoriseras under Folk Music, som en ”Fusion”. Vilket typ innebär att hela grejen kommer från folkmusiken, bland annat. Engelska Wikipedia säger även så här:

The defining characteristics of this anti-folk are difficult to identify, as they vary from one artist to the next. Nonetheless, the music tends to sound raw or experimental; it also generally mocks seriousness and pretension in the established mainstream music scene.

Anti-folk är alltså en genre som ingen vet vad den egentligen är. Det lilla man lyckats lista ut är visserligen positivt, att det låter experimentellt och hånar det seriösa i annan musik. Fast är inte det där med genres egentligen en mänsklig uppfinning? Borde vi då inte kunna veta vad det är vi har hittat på?

Om Anti-folk är som Kimya Dawsons musik så är Anti-folk en glad genre. Som man blir glad av att lyssna på. Dessutom är låtarna ganska texttunga och inte som mycket mainstream-musik som man kan lära sig efter en genomlyssning. Så är även Loose Lips, även om refrängen sätter sig ganska snabbt.

We won’t stop until somebody calls the cops and even then we’ll start again and just pretend that nothing ever happened.

Jag som är lite mainstreamig av mig gillar såklart denna sköna refräng kanske mest i hela låten, men den är så klart riktigt najs rakt igenom. Jag brukar ju gilla att peka på små detaljer så kan väl även peka på ”Fuck Bush and fuck this war”. Jag har skrivit lite tidigare om fula ord i låtar och här är ytterligare ett exempel på en bra användning av svordomar. Den något oskuldsfulla rösten blir liksom bättre när orden som kommer ut inte är lika oskuldsfulla. Fast det ska såklart inte förekomma för mycket. Det är nästan så att jag skulle säga att två gånger är för mycket, det hade kanske varit bättre med en.

Och här kommer en länkkavalkad: Spellista på Spotify. Låt på Youtube. Låt på Spotify.

UPDATE 2012-07-29: Lägger till länkar enligt min ”nya” standard.

Låt: Spellista:

Ska du berätta för en kille ska du göra det på rätt sätt. Som Ellen Page gör i Juno. Hon gör mycket annat rätt också, bland annat Inception.

Epic Paramore: Stop This Song (Lovesick Melody)

Länk till låten på Youtube (inofficiell musikvideo). Länk till låten på Spotify. Länk till spellistan på Spotify.

Misery Business är av någon anledning Paramores mest populära låt. Trots musik i Twilight och nya singlar som sålt bra håller sig Misery Business kvar i toppen. Jag har visserligen med en live-version av låten i den här spellistan, men har aldrig riktigt till fullo förstått dess storhet. Varför skriver jag då om den låten, nu är det Stop This Song som det handlar om ju. Jo, för att Stop This Song ursprungligen släpptes på just den singeln. Misery Business alltså. Men den var även med på ”Best Buy and iTunes UK release” av Riot!.

Hur som helst, den här låten är på många sätt en typisk Paramore-låt, samtidigt som den av någon anledning känns annorlunda. Kanske för att jag faktiskt inte har låten i min ägo och därför inte lyssnat riktigt lika mycket på den som på de flesta andra låtar.

Det kanske beror på att det på många sätt är en typisk Paramore-låt eller så beror det på att jag är trött, men jag kan inte komma på så mycket vettigt att skriva om låten. Det kan ju förstås bero på att jag är som jag är också.

Så istället skriver jag om hur taggad jag blir att gå på Putte i Parken varje gång jag hör en låt med Paramore, nästan oavsett vilket. Sjukt taggad. Sådär ja, då var det avklarat. Nejmen seriöst, sjukt taggad. Fast jag vill ju gärna ha med mig någon. Någon är i första hand Tonken, den gamla godingen. Men jag vill ha besked från honom någon gång liksom! Kom igen Tonk, hänger du på eller inte? Visserligen har även min vän Jakob sagt ja i Epic Year-gruppen, men honom har jag hört ännu mindre från än Tonken. Dessutom var ju den ursprungliga tanken att jag och Tonken skulle på festival och då kändes det naturligt med Peace & Love eftersom det känns som fetaste festivalen i Sverige. Men det visade sig att Putte i Parken är fetare. Rent artistmässigt i alla fall. Även om alla mina vänner är lama och bangar åker jag nog dit på onsdagen åtminstone. För jag hörde att det var något rätt bra band som skulle spela då… Det, om något, kommer att bli epic!

Men för att återgå till det som det här inlägget kanske borde handla om så är ju som bekant den officiella titeln på låten Stop This Song, med Lovesick Melody inom parentes. Jag har ingen aning om varför de gjort så, jag kan ju inte veta allt liksom. Ofta när man har något inom parentes så är det endera det som följer titeln i själva låten eller det som alla kallar låten ändå, eftersom det är det logiska namnet. När det gäller Stop This Song så skulle jag nog säga att det logiska namnet är Stop This Song och även om ”lovesick melody” sjungs lite då och då i samband med just ”stop this song” så hör de inte direkt ihop. Däremot tycker jag att Lovesick Melody är ett jättebra låtnamn. Det låter coolt liksom. Fast Stop This Song är ju också ett jättebra låtnamn. Det kanske var så Paramore tänkte också, de hade två jättebra låtnamn men bara en låt, så då fick den heta både och. Själv hade jag såklart föredragit om det varit två låtar. 😛

Stop? Jag tänker inte stoppa den här låten i alla fall.

Veckans låt: Visit to Vienna

Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeey! Jag är för tillfället på visit i Uppsala, min hemhemstad. Men det finns liksom ingen låt som heter Visit to Uppsala vad jag vet. Skulle den finnas skulle den förmodligen inte vara särskilt bra. Det är däremot den här låten. Riktigt bra till och med. Så bra att jag till och med valde att flytta den till min ”Bättre?”-playlist. Coolt ju!

Visit to Vienna är en låt med ett gäng tjejer från … någonstans. Sverige i alla fall. Och jag gillar ju tjejer som gör musik. Och Sahara Hotnights, som gruppen heter, gör ju musik. Awesome liksom? Nja, har visserligen inte lyssnat på jättemycket av deras musik, men på topp 5 på Spotify är det väl i princip bara Cheek to Cheek som är riktigt skön. Visit to Vienna är av någon anledning inte ens med på topp 5. Skumt, Spotifys lyssnare måste ha dålig smak. Fast snart försvinner de ju. Eller i alla fall gratislyssnarna. När Spotify ska fucka upp gratisversionen. Sad face.

Har man följt den här bloggen ett tag förstår man säkert vad det är jag gillar med Visit to Vienna. Förutom att det är en tjej som sjunger förstås. För det är ju någon slags obsession jag har, det där med tjejer som sjunger. Men förutom det så är det ju givetvis heeeeeeeeeeey-et som är najs.

Här är en länk. Fast den är inte till låten på Spotify. Detta på grund av Spotifys beslut att i framtiden inte vara tillräckligt tillgängliga för de som inte vill betala. Och läsare av min blogg ska få lyssna på låten utan att behöva betala. Jag kommer dock fortsätta länka till låten på Spotify och än så länge finns spellistan bara där. Men det kan det mycket väl bli ändring på. Länken var till Youtube, som till att börja med blir den kanal jag kommer använda för att länka till låten. Då kommer jag i första hand försöka hitta musikvideon i så hög kvalitet som möjligt, i andra hand efter låten i så hög kvalitet som möjligt och i tredje hand efter en bra video (läs: med lyrics). Det här gäller inte bara Veckans låt, det gäller alla låtar jag länkar till.

För er som faktiskt fortfarande föredrar Spotify finns en länk till låten här och en länk till spellistan här.

UPDATE 2012-07-29: Lägger till länkar enligt min ”nya” standard.

Låt: Spellista:

Bilden ovan snodde jag från en random blogg (som förmodligen snott den någon annanstans ifrån) som den 11 december 2007 skrev att Visit to Vienna var dagens låt. Det tog ett bra tag innan den lyckades avancera till Veckans låt.

Spotify dör

Innan jag börjar klaga kan vi ta det viktigaste:

Betyder det här att jag kommer sluta med Veckans låt och Epic […]? Nej.

Betyder det här att jag inte längre kommer använda Spotify för playlisten? Förmodligen inte, eftersom jag i dagsläget inte ser något bättre alternativ. Kommer kanske börja länka till andra sätt att höra låten också dock…

———————————————————————————————————————————–

Okej, så från och med 1 maj kommer Spotify vara dött. För gratisanvändare förstås, men Spotify lever på sina gratisanvändare. Misstolka mig rätt, Spotify får (förmodligen) in mer pengar från de som betalar än de får från reklamen som gratisanvändarna lyssnar på. Enda anledningen till att det faktiskt finns så många som betalar för Spotify är ju gratisversionen. Så en dålig gratisversion leder till färre som betalar för tjänsten. Menmen, frågar du Spotify kommer gratisversionen inte alls dö, så vad är det egentligen som händer? Du kan ju förstås klicka på länken ovan och komma till det officiella meddelandet, men det är ju på engelska och så, så… Nedanstående gäller enbart för gratisversionen, de som betalar får fortsätta betala.

  • Man får lyssna på en låt max fem gånger (någonsin)
  • Man får bara lyssna på tio timmar musik per månad

Enligt Spotify själva så kommer en genomsnittlig användare inte ha nått 5-gångers-gränsen på 70% av alla låtar (som de lyssnat på antar jag) efter att ha använt Spotify i ett år. Det här låter jäkligt osannolikt, med tanke på att (återigen enligt Spotify själva, fast i ett annat sammanhang) 55,4% av alla låtar som spelas på Spotify tas från cachen. I cachen läggs de låtar du lyssnar på, så du slipper ladda ner dem från servern (eller förmodligen P2P-nätverket) nästa gång du vill lyssna på låten. Så cachen består alltså av låtar du redan spelat minst en gång. Visserligen är cachen jäkligt stor, min ligger på 2,18GB och 4349 filer. Alla dessa filer är säkert inte låtar, exakt hur det funkar är hemligt. Nu tror jag i och för sig att båda talen stämmer, men anledningen till cachen överhuvudtaget finns är att Spotify vet att folk ofta lyssnar på samma låt flera gånger. Något som de även sa på en föreläsning jag var på.

Ska vi bortse totalt från statistik så vet ju åtminstone jag att det hänt att jag lyssnat på samma låt mer än fem gånger på en dag. Även om det kanske är mycket så är två-tre gånger inte mycket på en dag. Nästan alla Veckans låt jag haft har jag lyssnat på åtminstone två-tre gånger den dag jag skrivit inlägget och minst en-två gånger under veckan som gått. Alltså 3-5 gånger totalt. Och då har jag inte många gånger kvar att lyssna på musik.

Vi har alltså konstaterat att gränsen på antalet gånger man får spela en låt suger. Då går vi över till tidsbegränsningen.

Tidsbegränsning finns redan för Spotify Open, där den ligger på 20 timmar per månad. Typ. När du startar ditt konto får du 20 timmar att spela musik på. Sedan kommer du få 5 timmar varje vecka. Använder du inte din tid så kan du spara upp till 20 timmar. Eftersom en månad är drygt fyra veckor kommer du få drygt 20 nya timmar per månad att lyssna musik på. Som tur är för mig så har jag Spotify Free och får lyssna hur mycket jag vill. Jag skulle förmodligen ta slut på mina Open-timmar ganska snabbt om jag hade haft Open, eftersom det inte alls är osannolikt att jag lyssnar på 2 timmar musik per dag. Vilket blir 14 timmar på en vecka. Vilket är nästan tre gånger så mycket som man får lyssna på. Det suger ju för alla stackars Open-barn. Men nu ska de 20 timmarna alltså halveras. Jag kommer inte ha en chans att fortsätta använda Spotify som musikspelare, vilket jag gör i dagsläget. Och till skillnad mot förra tidsgränsen kommer den här även gälla Free-användare som kommer hamna på samma låga nivå som Open-användare.

Förut var gratisversionen av Spotify ett bra program som gick utmärkt att använda. Ville man ha ett ännu bättre program kunde man betala. Nu kommer gratisversionen i princip bli ett demo för betalversionen. Du kan se all musik, du kan testa hur det funkar att göra playlists och så och spela lite musik. Mer än så får du inte göra, för då måste du betala. Extra tydligt blir det att detta är tanken bakom eftersom ett nytt konto de sex första månaderna får samma Spotify Open som finns i dagsläget (som visserligen också är halvdant).

Alternativet är förstås att betala. Jag hade visserligen planerat att skaffa Premium när jag skaffar ny mobil och nytt mobilabbonemang. Nu blir jag dock tveksam, eftersom jag ogillar när ett företag gör så här utan att förklara exakt varför de gör det. Det blir kanske WiMP istället, som enbart är en betaltjänst och aldrig låtsats något annat. Jag har hört positiva saker om WiMP och inte hört någon som sagt att det ska vara sämre än Spotify.

Annars kan man ju testa Grooveshark. Grooveshark är en browserbaserad tjänst där folk laddar upp låtar som du sedan kan lyssna på gratis. Tror inte det är någon reklam där heller. Testade lite snabbt och det är ju långt från lika smidigt som Spotify, men det är gratis och man får lyssna hur mycket man vill. Youtube-spellistor finns ju också, vilket är extremt jäkla osmidigt, men för vissa ändå ett alternativ till Spotify. Båda dessa alternativ är dock lite av en gråzon rent legalt. På Grooveshark läggs musiken upp av användarna själva, som förmodligen i många fall laddats ner olagligt. På Youtube läggs visserligen en del musik upp av artisterna själva, men då är det för att man ska kunna se musikvideon, inte för att man ska lyssna på låten som musik. Att streama är i dagsläget inte olagligt för någonting (förutom typ barnporr), men upphovsmännen får ju inte ett skit. Vilket Piratpartiet i och för sig inte heller tycker att de ska få… (Att lägga upp upphovsrättsskyddat material som andra kan streama är olagligt, men inte att streama det)

Epic Gyllene Tider: Upphetsad

Länkar: Till låt. Och till spellista.

with Gyllene_Tider.Puls; use Gyllene_Tider.Puls;
begin Song
loop
Sing(”Ba”)
end loop;
end Song;

Alla som kan sin programmering (mer specifikt Ada) förstår att det jag skrivit ovan är en oändlig loop där proceduren Sing används med argumentet ”Ba” (en sträng, och det är jäkligt viktigt att det är en sträng och inget annat!) om och om igen. Förutsatt att personen som skrev paketet Gyllene_Tider.Puls var duktig på att namnge saker kommer ”Ba” sjungas om och om igen i all evighet eller tills du dödar programmet. Hårt. Klickar du på någon av länkarna ovan och lyssnar på Upphetsad så får du väl se hur pass bra programmet var.

Nejdå, det är inte bara bababa, det är en hel del ”jag blir så upphetsad” också. Och att lägga proceduren Sing i ett paket döpt efter skivan är kanske inte helt lämpligt. Sing känns som en väldigt allmän procedure som kanske borde ligga i någon slags musikpaket. Men det är klart, en skiva är ju på sätt och vis ett paket med musik. BAM!

Jaja, nu är det slut på programmeringstjafset. Upphetsad är som sagt var en låt från Gyllene Tiders skiva Puls. Precis som förra låten jag skrev om (Sommartider). Så vill ni veta vad som kommer dyka upp på den här listan är det bara att lyssna in den skivan. 😉 Eller så är jag något mer varierad än så. Vi får väl se…

Upphetsad hade jag aldrig hört förut, men stötte på den när jag letade musik till den här bloggserien. Jag tror nog att det är många andra som inte heller hört låten, då den ju faktiskt inte är särskilt känd. Alls. Men den är ändå bra. Äkta gladpop när den är som bäst. Den påminde mig till att börja med lite om (Du är så) Yeah Yeah, Wow Wow, kanske främst på grund av ”baba”-andet. Och visst har även den låten sin charm fortfarande, men Upphetsad är så pass mycket mognare och det inte enbart på grund av att de sjunger om att bli (sexuellt) upphetsad. Men jag kan faktiskt inte heller förklara vad det är som gör att den känns mognare än mycket annan gladpop gör. En gissning är att det är Gessles röst som gör det, men det kan ju finnas någon bättre förklarning. Jag sitter ju inte inne med alla svar. Bara hälften. Drygt. Så typ 90% då. Eller 95 kanske. 99? Troligtvis. Men inte 100. Eller? Jo, kanske.

Vill du bli mer glad än du blev igår av den enormt roliga bilden på en katt så rekommenderar jag att du lyssnar in den här låten. Och hela spellistan också för den delen, för Gyllene Tider är ett band man blir glad av. Även om alla låtar inte är lika hardcore gladpop som Upphetsad. Vilket nog bara är bra…

Omslaget till skivan Puls, som Upphetsad kommer från. Killen i mitten är läskigt lik min pappa när han var yngre, så jag blir inte särskilt upphetsad av omslaget. Det vore ju bara skumt, om jag blev upphetsad av min pappa liksom.