Veckans låt 8-13: Jag vet nåt som inte du vet

En gång i tiden gick det ett program på TV4 som hette Idol. Det var väldigt populärt faktiskt. Det gick ut på att man skulle sjunga bra och så skulle folk rösta på folk och så skulle saker hända. Random människor ansökte och fick reda på hur dåliga de var, sedan till slut så var det bara människor som ansågs bra kvar och då fick de istället höra hur bra de var. Sedan höll det på jättelänge och pengarna rullade in som de skulle, det gick bra då. Så TV4 kände att det här med talangjakter och folk som sjunger verkar ju vara en jättebra idé! Därför började de även med The Voice och The X Factor, som är typ exakt samma sak. För att hinna med dessa nya coola grejer lade de ner Idol. Fast ingen pallade kolla på varken The Voice eller The X Factor, så nu 2013 kommer Idol göra comeback. Fast har svårt att se att någon skulle palla bry sig om Idol i år.

I alla fall, varje å¨r var det någon som var rätt bra och annorlunda i Idol.Den personen vann förstås aldrig, men det fanns i alla fall en sådan person. Och alla som jag fortfarande minns som varit bra har varit tjejer. En av dessa tänkte jag skriva om nu, för varför inte liksom? Det var i säsong 7 av Idol, som sändes under 2010, som denna tjej var med och sjöng. Idol 2010 måste nog ändå få räknas som en av de sämsta säsongerna av Idol hittills. Vinnaren hette Jay Smith och… Ja, jag vet inte… Tvåa kom ytterligare en nobody, som hette Minnah Karlsson. Fast det får jag ju inte säga antar jag, eftersom jag typ känner en tjej som känner en tjej som typ känner Minnah. Eller något. Tror jag. Har aldrig riktigt förstått det där, men tydligen ska jag tycka att Minnah är jättehäftig. Men här är en hemlighet: Det gör jag inte. Säg det inte till någon bara. Trea kom Olle Hedberg, en av två Topp 3-Idol-artister som inte belönats med en egen Wikipedia-sida på svenska Wikipedia. Den andra är Johan Larsson, som var med 2006. Nej, jag har inte heller någon aning om vem det var. Olle Hedberg vet jag vem det är efter att ha tittat på bilder på honom och såvitt jag minns var han en rätt skön kille, men inte ashäftig. På svenska Wikipedia-sidan om svenska Idol finns ett avsnitt som heter ”Deltagare med karriär efter programmen”. Lite elakt kanske, med tanke på att många som inte står med där nog fortfarande jobbar med musik. Där står i alla fall ingen av de tre tidigare nämnda personerna med. Istället står Andreas Weise, som kom femma, med. Och så fyran förstås, som gjort Veckans låt för just den här veckan. Hon heter Linnea. Linnea Henriksson. Hon hoppade runt som en idiot på Idol-scenen, vilket även var det som fick henne att vara överlägset bäst i Idol 2010. Inte heller konstigt att hon är den överlägset mest framgångsrika från det året.

Linnea Henriksson släppte sin debutsingel 2011. Där var hon både väldigt kär och obegripligt ensam. Samtidigt! Whoa! Den låten var såklart med på hennes debutalbum som släpptes 2012. I en annan låt på den skivan sjöng hon om någon som hette Alice och så hade hon tydligen blivit Lyckligare nu. Än förut får man anta. Fast det fanns ju fler låtar på den skivan. Jag vet nåt som inte du vet var en av dessa låtar. Den spelades på P3 i måndags. Jag vet inte varför. Tydligen ligger den på P3:s C-lista (4-5 spelningar/vecka) men den är ju inte direkt ny och såvitt jag vet har den inte släppts som singel heller. Men kanske har den släppts som singel, eller så upptäckte musikredaktörerna den och tyckte den var fet. Jag vet inte, men jag hörde i alla fall låten för första gången i måndags. Och den är ju faktiskt rätt trevlig. Den är dessutom representativ för den stil som Henriksson har på sin debutskiva, vilket inte riktigt är den stil som jag har för mig att hon hade i Idol. Jag gillade henne bättre i Idol.

Min ursprungliga tanke med det här inlägget var att jag skulle ha vinkeln ”Jag beundrar Linnea Henriksson, för tydligen vet hon något som inte jag vet. Och jag vet ju allt”. Men nu får jag liksom inte till något bra sätt att få in den vinkeln. Så skippar det, men det är fritt fram att sno den vinkeln om du någon gång ska skriva ett blogginlägg om den här låten. Jag väljer istället att utgå från ett annat citat från låten, nämligen:

Vet du vad de säger om dig?
Vet du vad de säger om dig till mig?

Nej. Nej, det vet jag inte. Det är väl någon form av allmän åsikt att det är coolt att inte heller bry sig. ”Jag skiter i vad andra tycker om mig” är ju en typiskt cool grej att säga. Men jag har ju aldrig varit cool. Jag bryr mig sjukt mycket om vad andra tycker om mig. Jag kommer förmodligen inte ändra mig för att folk ska tycka något annat om mig, men jag vill verkligen veta vad folk tycker om mig och vad folk säger om mig när jag inte är med. Hur beskrivs jag för andra personer? Förmodligen inte särskilt ofta alls och rent generellt tror nog alla (även jag) att de är mycket mer intressanta än de egentligen är. Men jag skulle ge mycket för att få höra allt folk säger om mig. Utan att de vet om det förstås, skulle folk veta att jag vet vad de säger om mig skulle de förmodligen bara censurera sig själva.

Menmen, det var egentligen helt orelaterat, kände bara för att skriva det. Nu blir det väl till att lyssna på låten för här kommer teh linkz!

Låt: Spellista:

jagvetnåtsominteduvet

Känns som att veckans inlägg var lite halvlamt, men man kan ju inte alltid ligga på topp!

Annonser

Playstation 4 (Sony Playstation Meeting 2013)

Det här är en rätt spännande vecka för tekniknördar. Tidigare i veckan utannonserades HTC One, som är en av de mest påkostade mobiltelefonerna hittills. Det kanske kommer ett inlägg om det senare, tänkte nog se presskonferensen senare idag. Jag är visserligen intresserad av mobiltelefoner, men mer intressant för mig är det med spel och därför var såklart veckans höjdpunkt natten till idag, när Sony äntligen berättade om uppföljaren till PS3, som konstigt nog heter PS4. Hur tänkte de där egentligen?

Jag har tidigare varit mer av en Xbox-person i och med att jag fick en Xbox i julklapp något år, har för mig att det var samma år som den släpptes. Den presenten var inget jag önskat mig, men jag blev såklart oerhört glad över den ändå. Ja, jag är lite bortskämd… Hursom så fick Xbox mig att fastna i Halo-serien, ett spel jag spelat oerhört mycket med mina kompisar, framförallt Halo 2. Därför var det ju självklart att skaffa Xbox 360 när den kom, eftersom det var enda stället att spela Halo 3 (och Halo 3: ODST och Halo Wars och Halo: Reach och Halo 4, men de var ju inte direkt bekräftade innan Halo 3). Eftersom även mina vänner haft Xbox (och sedan Xbox 360) har jag inte sett någon anledning att skaffa en Playstation-konsol. För vad är vitsen med det om man inte har någon att spela med? Till skillnad mot vissa fanboys har jag dock aldrig sett någon anledning till att hata någon annan konsol. Som marknaden ser ut idag är det Sony, Microsoft och Nintendo som regerar marknaden för spelkonsoler och det beror på att de gör bra produkter. Både Sony och Nintendo gick in i spelmarknaden med en oerhört lyckad konsol (Playstation/Nintendo Entertainment System). Nintendo har sedan dess släppt mer eller mindre lyckade konsoler, där Gamecube och kanske även Wii U varit de största bottennappen. Men de har alltid hållt en oerhört hög kvalitet på deras egna spel och Mario-spelen har alltid hört till det bästa som finns på marknaden. Sony följde upp lyckade Playstation med extremt lyckade Playstation 2. Playstation 2 känns på många sätt som den bästa (eller mest lyckade) spelkonsolen genom tiderna. Sonys senaste konsol, Playstation 3, måste dock klassas som ett misslyckande. Det är egentligen inte en dålig konsol och prestandan har ju varit den högsta på marknaden sedan den släpptes, men det hjälper liksom inte om man inte lyckas leverera på resterande områden. Typ spelen eller online-tjänsten… Microsoft inledde med en av de kanske mest misslyckade konsolerna med sin Xbox (som även råkade vara min första spelkonsol). Hade det inte varit för Halo hade Xbox dött stenhårt och det här är en åsikt som nog de flesta som har någon koll håller med mig om. Nu var ju Xbox rätt död även med Halo, men Microsofts enorma bankvalv ledde till att den ändå fick en uppföljare i och med Xbox 360. Xbox 360 skulle jag nog säga var den mest lyckade konsolen från vad som snart borde börja refereras till som förra generationen. Visst sålde Wii enormt mycket mer och visst öppnade Wii upp spelmarknaden för nya publiker, men räknat i antal spel och kvalitet på dessa spel skulle jag ändå vilja hävda att Xbox 360 vann. Visserligen har Playstation 3 och Xbox 360 sålt ungefär lika mycket (PS3 ligger såvitt jag vet fortfarande efter, även om den närmar sig mer och mer) men Xbox 360 har ändå alltid haft övertaget när det kommer till spelen och kanske framför allt online-tjänsten. Visst, de flesta spel som finns till Xbox 360 finns även till PS3, men kvalitén har rent generellt varit högre till x360. Visst, nu har PS3-spel börjat ligga på samma nivå, men det är för sent. Alldeles för sent.

Jaja, nu ska ju en ny generation inledas och som vi såg förra generationen spelar tidigare generationer inte så stor roll. Faktum är att ska man kolla på förra generationen så kommer Sony vinna nästa generation. För den mest misslyckade konsolen från förra generationen (PS3) följde ju upp den mest lyckade från förrförra generationen (PS2) och de två mest lyckade (x360/Wii) följde upp de mest misslyckade konsolerna (Xbox/Gamecube). Den här generationen verkar också ha börjat på líknande sätt där det går rätt kasst för uppföljaren till extremt lyckade Wii. Natten till idag var det dags för Sony att gå ut ur skuggan för att presentera vad de tänkt göra den här generationen, så nu är det bara Microsoft som fortfarande inte presenterat något. Det här inlägget ska handla om Playstation 4, men räkna med att det kommer ett liknande inlägg om uppföljaren till Xbox 360. Jag skrev aldrig något om Wii U, menmen…

Som alltid vid sådana här tillfällen har jag givetvis tittat på hela presskonferensen, eftersom det är det enda sättet att bilda en riktig uppfattning om vad som är grejen. Media rapporterar ju bara om utvalda delar och känslan för vision och tanke bakom och så får man bara om man går direkt till källan. Presskonferensen är dock två timmar, så förstår om inte alla mina läsare orkar kolla genom hela. Bara att läsa genom hela det här inlägget tar ju så lång tid… Men jag hoppas i alla fall att Tonken gör det och skriver ett vettigt inlägg om sina vettiga åsikter. Fast i och för sig, Tonk har ju aldrig haft några vettiga åsikter (under tiden som jag skrev det här inlägget hann Tony skriva ett kort inlägg om sina åsikter, tydligen är han negativ)… Här är en länk till hela presskonferensen på Youtube. Det är lite hackigt på sina ställen, men den är rent allmänt rätt bra.

Inledning/Bullshit-delen

Så, vi börjar där Sony börtjade. De inledde med en liten video, där de lite snabbt visade lite random klipp från diverse random spel och sedan den välbekanta PS-logotypen. Vi är vana vid att se en trea efter den, men nu stod det istället ingenting alls (positioneringen gjorde det tydligt att ett tecken saknades). Sedan släcktes hela lokalen ner och introfilmen började rulla. Jag gillar hur Sony teasade lite med PS-grejen, men alla visste ju att det var PS4 de skulle prata om. När det dessutom senare avslöjas att det faktiskt är PS4 (OMGWTFBBQ) som de ska prata om verkar publiken lite ställd och kommer på att de nog kanske skulle applåderat så det blir en lite lam applåd. Delvis är det Sonys fel för hur de presenterade det lite i förbigående, men sedan känns det ju lite ovärt att applådera åt något vi visste skulle komma. Alla har vetat i minst fem år att Sony jobbar på PS4 och alla visste sedan det berättades om denna presskonferens att det var PS4 som skulle presenteras. Så… Inte jättecoolt. Jaja, introvideon har egentligen inte så mycket med PS4 i sig att göra utan innehåller bara lite ”coola” klipp med ”cool” musik och ”coola” catch phrases och ord. En klassisk hypevideo liksom. Det funkar ju, men… Det som jag gillar mest med den här videon och som gjorde mig glad var den tydliga piken till Microsoft. Det är en kille som slår hårt mot kameran och sedan visas nedanstående text:

wedidntbuildabox

Visst, jag kan inte garantera att det här är en pik till Microsoft, men i och med att de byggde just en (X)box så känns det som det. Tyvärr följdes inte denna rad upp av något häftigt ”We built a […]” vilket förstörde hela grejen lite. Det följdes upp av något, men jag orkade inte försöka se vad det stod för det försvann lika snabbt, åtminstone på den inspelning jag tittade på. Menmen, kul att se att konkurrenterna kan småjäklas lite med varandra. Eller i alla fall att Sony jäklas med Microsoft.

Efter introvideon snackade Andrew House (VD Sony Computer Entertainment) bullshit i typ fem minuter innan han äntligen bekräftar att det finns en grej som heter PS4 och en logotyp visas upp som ser ungefär exakt ut som den för PS3, men med trean utbytt mot… … … En fyra! Det var även här den något oengagerade publiken gjorde sin något oengagerade applåd. Men hur lyckades Andrew House prata i fem minuter utan att ens nämna det som presskonferensen skulle handla om? Jo, han berättade att Playstation är så extremt framgångsrikt och bra. Och så berättade han hur lyckad deras breda satsning är, med PS Vita och integration med mobiltelefoner och så vidare. Alla vet förstås att PS Vita och integrationen med mobiltelefoner och så är oerhört misslyckad, men de måste ändå alltid ha en del där de berättar hur bra och lyckat det är. Och så pratade han om innovation och vad folk vill ha och vad utvecklarna vill och att det är kul att spela och… Man blir liksom aldrig utan en rätt stor bullshit-del på sådana här grejer och Sony ska såklart leverera de också. Måste faktiskt säga att helheten var oväntat fri från sådant, så det var ju trevligt. Då höll de ändå på i två timmar, vilket är dubbelt så länge som sådana här grejer brukar vara.

När han väl berättat att PS4 faktiskt finns måste han ju säga massa ord som inte betyder något om PS4. Det varade dock bara i någon minut, så… Nästa person att prata blir Lead System Architect Mark Cerny, som får en alldeles för lång presentation.

Specifikationer/Äntligen något intressant

Ska man bara se på en del av den här presskonferensen skulle jag säga att det är Mark Cernys del. Inte för att han är en extremt bra talare eller något, men han var killen som fick säga något vettigt. Han börjar med den numera klassiska vinkeln att en spelkonsol idag inte är vad den var förut, att den är mycket mer än så nu. Han säger såklart att allt med PS3 var bra (det måste han ju) men i undertexterna erkänner han ändå att allt kanske inte var så bra som det kunde vara.

Sedan byter han vinkeln till att det här är en konsol som skapats med input från utvecklare. Det här är förstås en sak som alla säger, men just för Sony är det viktigt att trycka på den här punkten eftersom det var det som var det största problemet med PS3, att den inte var anpassad efter utvecklarna, vilket ledde till svårutvecklade spel, vilket ledde till dåliga spel. Detta följs givetvis upp av någon form av specifikationer, eftersom det är det som är intressant för utvecklare. Det är även detta som är som mest intressant för mig. Så, ska vi ta och titta på dessa specifikationer?

ps4specs

Okej, jag vet inte riktigt om jag skulle kalla det där för specifikationer, men okej då. Vi går genom dem en och en, precis som Sony gjorde på sin presentation:

  • Supercharged PC architecture – Visst, det här underlättar utvecklingen rejält, men kan inte undvika att tycka att det är lite tråkigt. Vill jag ha en PC köper jag väl en PC? Att den är supercharged betyder ingenting egentligen, det är bara ett ord som används för att man ska tro att det är bättre än en PC. Vilket det med största sannolikhet inte kommer vara, PS4 kommer nog bli som en bra dator var för några år sedan. Inget konstigt med det, men knappast supercharged.
  • x86 CPU – Ännu mer från PC-marknaden. För de som inte visste det är x86 en processorarkitektur som Intel introducerade 1978. Då var det en arkitektur på 16 bitar, men det har senare utökats till både 32 bitar och via AMD även 64 bitar. 32- eller 64-bitarsvarianten används numera i ALLA persondatorer, vare sig det är Mac eller Windows installerat på dem. Vissa Unix-varianter (/Linux-varianter) har stöd för andra arkitekturer, men de flesta även där är x86-varianter. Microsoft introducerade i och med Windows 8 även stöd för ARM, som är en arkitektur som används i mycket mobila enheter, men man kan ändå lugnt säga att x86 är den rådande standarden för persondatorer och nu tydligen även konsoler. Tråkigt tycker jag, men det underlättar ju såklart utvecklingen…
  • Enhanced PC GPU – Okej, så även grafikkortet är taget från PC-världen? Tråkigt, men återigen förenklar det ju för utvecklare. Precis som med ”supercharged” betyder ”enhanced” i detta fall ingenting. Eller ja, det betyder ju förändrad, men inte förbättrad som det nog står i engelska lexikon. Det finns bättre grafikkort att köpa idag, men samtidigt ligger kortet nog på en rätt så hög nivå med dagens mått mätt (tänk typ HD7950 [EDIT 2013-02-22: ska nog stå 7850-7870, så bli inte för exalterad], för de som vet vad det innebär). Det är ju förstås spekuleringar från mitt håll, men det känns som att ryktena också pekat på liknande grejer.
  • 8 GB unified memory – 8 GB minne alltså? Det ska nog räcka en bit. Det är ungefär det jag skulle rekommendera om man skulle köpa bärbar dator idag. Det är lika mycket minne som jag har på min stationära dator. Jag skulle dock rekommendera 16 GB till folk som köper ny stationär dator idag, men en spelkonsol kör inte lika mycket ”skräp” som en PC (eller Mac…) gör, så det behövs inte riktigt lika mycket minne. Som jämförelse hade x360 och PS3 ½ GB minne, även om det inte var ”unified” på PS3. Wii U har 2 GB, men det är bara 1 GB som är tillgänglig för spel. Det är dessutom GDDR5-minne i PS4, vilket kan förenklas till ”snabbt minne”. Så bra jobbat Sony!
  • Local storage HDD – Ehh, okej? Lokal lagring är ju typiskt bra, men att skryta med att man gör det med hjälp av en hårddisk? Vi får ju inte veta storleken på hårddisken eller egentligen någonting om den… Visst, PS2 hade ingen hårddisk, men PS3 har alltid haft hårddisk, så jag ser inte den coola nyheten. Berätta storleken på hårddisken (bör vara minst 1 TB), sedan kan jag bli imponerad. Eller använd SSD istället för hårddisk (pga pris räcker det nog med 256 alt 512 GB i så fall), då kan jag också bli imponerad.

Jaja, specifikationerna var inte så extremt intressanta, även om det ju är kul att det bekräftas att det är mycket minne i konsolen.

Dualshock 4/Facepalm

Efter specifikationerna berättar Mark att det ska komma lite live-demos och att det därför är dags att introducera kontrollen. Så, vi tar väl en titt på den också:

ps4controller

Okej, ganska lik gamla Dualshock. I princip alla som håller på med speljournalistik verkar anse att Dualshock (3) är sjukt föråldrad och att ergonomin är mycket bättre i en Xbox 360-kontroll. Men Sony fortsätter alltså på samma spår. De försökte faktiskt vara lite nyskapande i och med PS3, men på grund av arga Playstation-fans och hånande Xbox-fans (deras förslag såg ut som en banan) tvingades de byta design till den gamla vanliga föråldrade. Det finns dock en del rätt stora skillnader på den här kontrollen. Av okänd anledning har de lagt till en touchscreen i mitten av kontrollen. Typisk gimmick-grej som förmodligen inte kommer kunna användas på ett vettigt sätt i något spel. Men visst, jag fattar grejen, touchscreens är the shit nu ju.

Sedan berättas även att kontrollen ska ha en ”Share”-knapp. Först facepalmade jag bara, men sedan insåg jag att det kanske inte är en särskilt dum idé ändå, med tanke på hur den ska användas. Fast ganska mycket facepalm är det ju ändå.

De har även någon form av ”headphone jack”, vilket jag hoppas är en generell sådan. Var lite svårt att se på videon, men man får väl hoppas det i alla fall.

Som om inte det vore nog har kontrollen även en lysande del som lyser fint, typ som på Move. Inte så dumt egentligen och lite småcoolt. Tyvärr används denna ”light bar” tillsammans med någon form av kamera för rörelsekänslighet. Menmen, sådant blir man väl inte utan i dagens samhälle. Och ska man ha det så är det kanske så här man ska göra det. Jag vet inte, är lite anti hela grejen egentligen, men det här känns som en rätt bra lösning, när man ändå måste ha det.

Mark Cernys eget spel/Knack/Första spelet

Tydligen har Mark Cerny även pillat på ett spel och oväntat nog ser det riktigt intressant ut. Många kanske skulle avfärda det som ett barnspel, men det känns rent spontant lika dumt som att avfärda Mario som ett barnspel.

Visst, man får inte se s mycket av spelet men jag gilar estetiken och det ser ut sm att man kan göra lite spännande och bra grejer med det. Vi får väl se liksom…

Mer snack/Gott & Blandat

Efter Knack vill Mark snacka ÄNNU mer. Det var ett sådant där halv-bullshit-segment där han förklarade deras nyckelord Simple, Immediate, Social, Integrated och Personalized. Ala mer eller mindre icke-ord men nedan skriver jag om det som jag tycker var mest intressant:

  • Suspend/resume, sätt på och kom tillbaka exakt där du var – najs!
  • Sekundärt chip som sköter ner/uppladdningar i bakgrunden – najs!
  • Man kan spela spel samtidigt som det laddas ner – najs!
  • Social […], suck… Fast det verkar ge stöd för att filma spel, vilket ju är najs!
  • ”Real world friends” – varför tror alla att vi vill använda våra riktiga namn/se våra vänners riktiga namn? SÄMST!
  • Smartphones, tablets, Vita, et cetera… Suck…
  • Systemet ska känna dig och till och med börja ladda ner de spel du vill ha innan du har bestämt dig för att du vill ha det. Ja, för sådant funkar ju…

Efter det här, som tagit knappa 20 minuter, är det dags för Mark Cerny att lämna scenen, för att David Perry, VD för Gaikai (köpt av Sony för ett tag sedan), ska få prata en stund.

Gaikai/OMG TEH CLOUDZ

Gaikai är mest kända för sina påhitt i det så kallade ”molnet” och streaming och sådant. De är alltså experter på nätverk, så det blir lite prat om Playstation Network, vilket alltid varit en sämre variant av Xbox Live. Det verkar som att det tänker vara det i framtiden också. När han berättar att de samarbetar med Facebook somnar jag bara. Visst, alla samarbetar ju med Facebook nuförtiden, men jag skulle vilja se ett företag gå ut och säga att de INTE samarbetar med Facebook. Då kanske jag köper deras konsol…

Genom att trycka på Share-knappen ska man tydligen kunna börja sända sin spelsession live, vilket betyder att andra kan titta när man spelar. Det låter ju coolt, men sedan när han börjar prata om att man ska kunna ta över kontrollen över spelet för att hjälpa till eller att vänner manipulerar banor, eller att […] så är jag tveksam. Det låter jäkligt gimickartat, men kanske kan bli coolt. Det här med att kunna sända och titta på folk som spelar tror jag på, det görs ju faktiskt redan idag.

Sedan kommer den obligatoriska ”vi är Wii U”-delen där de presenterar Remote Pley. Tydligen ska man kunna spela alla PS4-spel streamat till sin PS Vita. Varför man nu skulle vilja göra det… Som jag förstår det måste man ändå vara nära sin PS4, så är det i alla fall på Wii U och eftersom de inte pushade för något annat tror jag inte att något annat gäller. Så nej tack säger ja.

Självklart ska man kunna titta på filmer via typ Netflix på PS4 också. Jag är extremt nerhetsad, om det nu är det som är motsatsen till upphetsad.

Sedan börjar David prata om att någon gång i framtiden kanske kunna ha ALLA spel till ALLA Playstation-konsoler (även de första alltså) på typ sin mobiltelefon. Men det låter mer som en vision än som något som faktiskt kommer hända.

När man introducerar en konsol är det obligatoriskt att ha en video där några utvecklare uttalar sig om hur extremt bra den nya konsolen är. Det gäller förstås även för PS4 och David Perry får den tveksamma äran att introducera denna video. Jag tänker inte prata om vilka utvecklare som sa vad, men det slog mig att förvånansvärt många av utvecklarna hade direkta kopplingar till Sony, det vill säga de jobbade på ett företag som ägs av Sony. Det är väl självklart att man är positiv till Sony om man jobbar på Sony? Menmen, var några respekterade utvecklare utanför Sony-världen också. Fast det blir ju pinsamt och känns desperat att slänga in sina egna utvecklare i en sådan film.

Dags för spelen!/Jaha…

En spelkonsol är ju ingenting utan spelen, så självklart behöver det presenteras lite spel. Den här delen tar visserligen upp mer än halva presentationen, men tänker ändå skynda genom den lite. Dels har jag redan skrivit alldeles för mycket, men framför allt blev jag inte så imponerad av spelen. Det var mer intressant med själva konsolen än med spelen. Menmen, här kommer en lista över de spel som visades, tillsammans med mina kommentarer:

  • Killzone: Shadow Fall – Killzone är känt som den misslyckade Halo-klonen och spelet som hade en fejkad visning till PS3 som hypade upp grafikkapaciteten hos konsolen. Trots detta är det ju inte en värdelös spelserie. Har aldrig spelat den, men utifrån vad jag sett verkar det rätt mediokert.Det som visades från Shadow Fall var mer färgglatt än tidigare. Känns rätt mycket som ett generiskt FPS. Återigen rätt nerhetsad…
  • Driveclub – En förstapersonsracer där man kör race i någon form av team. First person shooter nämns flera gånger, så deras mål är väl typ ett FPS, fast med bilar som åker snabbt istället för vapen som skjuter ihjäl folk. Bilspel är inte riktigt min grej, men ser väl hyfsat bra ut. Megafacepalm på att det är helt i first person och att man får se när man kliver in i bilen. Sjukt lång animation som inte är interaktiv. Drygt…
  • inFamous: Second Son – En kille kommer in och berättar att han blivit tårgasad av polisen. Okej… Sedan visas en trailer som faktiskt ser rätt cool ut, men när jag ser att det är ett inFamous-spel blir jag lite besviken. De spelen har visserligen kanske inte varit dåliga, men de har inte varit så bra som de verkat baserat på trailers. Så positiv, men inte upphetsad kanske?

Efter dessa tre spel vill Sony prata indie. Jippi! De säger att de alltid varit indie-vänliga och så. Det stämmer visserligen, men det blir då lite kul när de efter att ha sagt det tar upp skaparen av Braid på scen. Och Braid var ju i första hand ett XBLA-spel, det vill säga ett spel till Xbox 360, även känt som Sonys konkurrent.

  • The Witness – Braid-skaparen gör ett PS4-exklusivt spel. Låter hett, men sedan visas en trailer. Pusslen ser inte alls lika roliga och innovativa ut som de i Braid var. Det ser bara ut att vara massa typ labyrinter. Verkar trist och ser konstigt ut. Men kanske är bra, Braid var ju bra. Har tydligen varit i beta och så så är inte direkt ett nytt spel, men jag hade inte sett det förut. Går säkert att hitta folks åsikter om man letar runt lite på internet. Jag är tveksam.

Den hypade indie-delen blev inte så lång, för nästa steg är något som inte är spel, utan istället teknikdemos. Dafaq!? De ska liksom visa vad det är för nya coola grejer som går att göra med PS4 som aldrig har gått att göra förut. Förutom på PC förstås…

  • David Cages gubbe – David Cage är en legend inom sådana här grejer och konstiga spel och är även en av få anledningar till att jag varit sugen att köpa PS3. Han pratar om att filmer inte riktigt kunde vara bra förrän tekniken kommit tillräckligt långt. Stort misstag, med tanke på att det är allmänt känt att många svartvita filmer är bättre än dagens filmer som använder sjukt mycket specialeffekter och cool teknik. Menmen, sedan visar han huvudet på en gubbe som faktiskt ser riktigt realistisk ut. Det tycker han är ett bevis på att vi numera inte behöver bekymra oss om tekniken längre utan kan fokusera på upplevelserna och att vi kan veta vad karaktärer känner bara med hjälp av små skiftningar i ansiktsuttryck. Det är förstås något David Cage sagt förut, även om PS3. Dessutom har ju datorer haft PS4-prestanda utan att spel kommit upp i den prestandan. Detta pekar även nästa talare (förmodligen utan att tänka på det) på när han ber om att få tag på den där skin shadern och påpekar att det är väldigt svårt. För visst, vi kan göra coola grejer med dagens konsoler, men sätt in det i ett spel också? Nix, tyvärr…
  • Media Molecules skulptör – Blablabla, man kan vara kreativ på många sätt, blablabla, nya sätt att interagera, blablabla. Tydligen har Media Molecule använt Move för att skapa skulpturer. Varför gör man det inte bara i verkligheten? Och har PS4 Move-stöd eller? Ingen har sagt något om det tidigare, ingen har sagt något om det efter. Menmen, det går säkert… Och så  har de någon form av gosedjurskonsert. Fånigt värre, speciellt eftersom de spelar ”avancerad” musik bara genom att vifta lite. Det är ju uppenbart att det ligger en hel del dolda fusk där bakom.
  • Deep Down (working title) – Blablabla, Capcom var med back in the days, blablabla. Till slut visas ett teknikdemo av Capcoms nya grafik-/fysikmotor (vet inte om det är en av dem eller båda) med kodnamnet Panta Rhei. Teknikdemot råkar även vara ett spel. Där några personer slåss mot en drake. Det här kan bli precis exakt hur coolt som helst, men just nu är det ju mest bara ett teknikdemo, så svårt att säga så mycket. Men jag är i alla fall tagad på att se mer av det här!
  • Square Enix teknikdemo – Square Enix kommer och visar en cool video för att demonstrera vilken nivå de vill uppnå med sina Playstation-spel. Square Enix är ju som bekant en japansk spelutvecklare, vilket innebär att de är vana vid att göra coola videos. Jag gillar både hur bra grafiken är, estetiken och tanken att detta skulle kunna bli ett spel. Fast det är ju inget spel och det är nog inte tänkt att bli det heller. Så det var ju synd… Även här är det den drake med, verkar vara det nya coola. Fast drakar har ju varit coola rätt länge i och för sig… Square Enix passar även på att berätta att Final Fantasy är en cool spelserie och att det någon gång kommer komma ett nytt spel i den serien, men att vi får vänta till E3 för att få reda på något. Kan det bero på att de vill utannonsera det till både PS4 och uppföljaren till Xbox 360 samtidigt? I alla fall oerhört ocoolt, vi kunde ju ha gissat att de jobbade med ytterligare ett Final Fantasy…

Utan att egentligen nämna det övergick de till spel igen i och med att Ubisofts Yves med sin kassa engelska fick börja prata. Jag blir alltid lite besviken när jag hör att han ska prata. Förmodligen den minst coola personen i branschen. De gick faktiskt inte bara över till spel, de gick till och med över till spel som vi redan hört talas om förut. Så ja, presskonferensen avslutades med gamla nyheter. Det var ju ett bra avslut…

  • Watch Dogs – Stora vinnaren av E3 2012 ska tydligen komma till PS4. Det var ju inte så oväntat med tanke på att de aldrig berättade vilka format Watch Dogs skulle släppas till på E3. Det berodde såklart på att de inte fick berätta det eftersom de konsolerna inte fanns officiellt än. Jag kan lova att Watch Dogs även släpps till uppföljaren till Xbox 360, för de sa aldrig att spelet var exklusivt till PS4. Jag minns visserligen inte demonstrationen från i somras, men tror att det var ett nytt demo nu. Ser ungefär likadant ut som det gjorde senast och ja, det ser fortfarande bra ut. Samtidigt är jag fortfarande lite orolig att de inte riktigt lyckas leverera den potential som finns. Men rent spontant känns det som ett köp ändå.
  • Diablo III – När Blizzard kommer upp på scenen för första gången någonsin på en presskonferens relaterad till konsoler är det såklart en stor nyhet, så det är logiskt att lägga det nära slutet, då man ju vill lägga de stora nyheterne. Jag diggar killen som snackar, han är skön. Han säger att Sony och Blizzard ingått någon form av strategiskt affärsavtal som han inte säger så mycket mer om än att de ska ta över världen. Sedan pratar han om hur de länge velat släppa ett spel till konsol, men vilket? Jo, ett av deras senaste spel faktiskt! Diablo 3! Det släpptes till PC i maj 2012! Och nu ska det släppas till PS4 i slutet av 2013! Lite sent kanske? Jaja, släpps även till PS3 tydligen. Men sjukt dålig nyhet, vill man spela Diablo 3 har man väl redan gjort det till PC? Dessutom har jag svårt att tro att det är bättre till Playstation…
  • Destiny – Det hör till traditionen att alltid avsluta en presskonferens med det häftigaste och största och coolaste man har att visa. I det här fallet väljer Sony att visa ett spel som redan visats tidigare (inte så länge sedan, men första trailern kom för några dagar sedan). Fast visst, jag förstår dem. För det här är ett spl från en av världens bästa utvecklare. En utvecklare som tidigare gjort Xbox-exklusiva spel. En utvecklare som tidigare till och med ägdes av Microsoft. En utvecklare som gjorde spelet som räddade Xbox. Japp, det handlar såklart om Bungie, skaparna av Halo. Som jag skrev i början av inlägget (om nu någon minns det) är jag ett stort Halo-fan, så Bungies nya spel är såklart en riktigt stor grej. Halo 4 var liksom inte riktigt lika bra som de tidigare spelen, mycket på grund av att det inte var Bungie som gjorde det. Så jag är mer hypad för Destiny än jag är för Halo-serien. Dessutom ser Destiny rätt coolt ut, gillar mycket av idéerna. Först får Bungies mest kända skapare, nämligen Jason Jones, prata lite i en video. Sedan får fyra människor från Bungie (Ondraus Jenkins, Jonty Barnes, Martin (Marty) O’Donnell, Harold Ryan). Harold Ryan är den enda av dessa som pratar och han sägar att det tydligen ska vara någon form av exklusivt material i PS3/4-versionerna. Exklusivt material brukar sällan vara häftigt, men detta får nog många Bungie-fans (=Xbox-fans) att fundera på att köpa PS4. Ondraus, Jonty och Marty är på scenen bara för att Sony verkligen vill visa att Bungie gillar dem, vilket är viktigt eftersom det är en oerhört viktig utvecklare att gilla. Marty är ju en legend, men vet inte varför de skickade Ondraus och Jonty, som inte direkt är några välkända personer. De borde ha skickat Joseph Staten och Jason Jones istället, men den ena av dem pratade ju i alla fall i en video.

Där var presentationen slut, efter att de smugit in ett ”Holiday 2013” också för att man skulle veta när konsolen släpptes. Men det intressanta tar inte slut där, det intressanta är vad som inte visades…

Det som inte visades

Det kanske mest intressanta med presskonferensen var vad som inte visades. För det var mycket som inte visades…

  • Konsolen – Det är oerhört intressant att Sony tror att man kan presentera en spelkonsol utan att visa konsolen. Visst gjorde Nintendo mer eller mindre likadant med Wii U, men där visades ju faktiskt konsolen. Visst, det var mer fokus på kontrollen och många tittade inte tillräckligt noga bredvid TV:n för att ens se att det var en ny konsol, men den visades. Sony visade dock ingen konsol alls. Visst, jag förstår att alla detaljer kring PS4 inte är klara än, men designen borde kunna vara klar. Det som kan ändras är ju hårdvaran (och mjukvaran) och den sades det inte heller så mycket om. Men visa en tom låda eller en bild eller något! Det borde man faktiskt kunna förvänta sig när en spelkonsol ska presenteras, att man får se den.
  • GTA V – Okej, det var väl ingen förutom Tonk som trodde att GTA V skulle visas, men varför inte? Kan förstås finnas många anledningar, men en skulle ju helt enkelt kunna vara att GTA V inte kommer till PS4. Men det känns ju dumt med tanke på att båda släpps mot slutet av året. I och för sig är releasedatumet för GTA V tidigare än vad man kan förvänta sig att ”Holiday 2013” är, så… En annan anledning skulle ju kunna vara att Rockstar har någon form av deal med Microsoft. Kommer GTA V bli exklusivt till uppföljaren till Xbox 360? Kommer det komma till alla konsoler i nästa generation, men Microsoft vill inte att de ska berätta det innan uppföljaren till Xbox 360 blivit utannonserad? Jag vet inte…
  • Pris – Visst, man kunde inte direkt förvänta sig att vi skulle få reda på något pris. Men det hade ju varit trevligt om man fått reda på det.
  • Prestanda – Visst pratades det lite om prestanda, men inte direkt som att man fick reda på prestandan. Återigen en sak man kanske inte kunde förväntat sig, men det hade ju varit trevligt. Å andra sidan tror jag fortfarande inte att Nintendo berättat så mycket om prestandan i Wii U och den konsolen har ändå släppts för ett tag sedan (vilket såklart betyder att folk skruvat i den och vet prestandan ändå).

Sammanfattningsvis så måste jag ändå säga att den här presskonferensen var rätt misslyckad. Hade de visat upp konsolen hade det faktiskt varit en rätt så bra presskonferens, men misslyckas man med något så grundläggande kan man inte få godkänt…

noimageofps4

Hade ju varit lämpligt att avsluta det här inlägget med en bild på Playstation 4, men det gick ju som det gick med det…

Veckans låt 7-13: For the show

Skulle någon tvinga mig att välja en låt för att representera vecka 7 2013 skulle jag välja endera For the show eller Minicall. Förmodligen skulle jag valt Minicall, eftersom den just nu känns som den bättre av de två. Nu är det ju faktiskt så att det är någon som tvingar mig att välja ut en låt för att representera vecka 7 2013. Jag tvingar mig att göra det. Dessutom skulle Min enda läsare™ tjata jäkligt mycket om jag inte gjorde det. Fast hon, och eventuella andra människor som bryr sig, behöver inte oroa sig. Jag har gjort det här i 27 veckor nu och tänker inte sluta än på ett tag.

Men de som läst rubriken lägger kanske märke till att jag inte alls skriver om Minicall. Jag skriver ju om For the show. Det beror förstås på min för tillfället strikta ”No guys”-policy. Man kan ju inte skriva om män liksom, jag är ju inte bög! Dessutom skiljer sig inte låtarna så mycket i hur mycket jag gillar dem, så…

For the show är alltså gjord av en tjej. En tjej som heter Navet. Fast det där var ju inte sant! Det är Navet som gjort låten, men Navet är ju inte en tjej! Navet är ju ett band! Det är faktiskt inte ens ett band med tjejer. Navet består nämligen av tre personer: Julia, Josef och Anders. Utifrån en oerhörd kunskap och erfarenhet inom namnkunskap kan jag utifrån den informationen dra slutsatsen att bandet består av två killar och en tjej. Killarna är alltså i majoritet, men Julia är ju tjej… Och det vet ju alla att en tjej motsvarar ungefär fem killar, så hon tar ju över bandet totalt. Eftersom det är hon som sjunger (i alla fall i den här låten) är det dessutom lätt att tro att Navet är en kvinna. Jag skulle ju kunna erkänna att jag mer eller mindre trodde det när jag bestämde mig för att skriva om den här låten, men då skulle ju alla inse att jag egentligen inte alls har någon koll så jag tänker inte erkänna det.

Enligt random artikel på Rockfoto skapades Navet av kompisarna Josef och Julia hösten 2008. Både Josef och Julia ska tydligen vara från Sala och ha pratat om att starta ett band långt innan 2008, men det blev liksom inte av på grund av andra musikprojekt. Anders kom in senare som producent, men är numera en fast del av bandet. Sedan hade Rockfoto någon form av intervju med Josef, men den pallade jag inte läsa för Josef är ju kille. Varför snackade de inte med Julia istället?

Navets mest populära låt enligt Spotify är For the show, så det passar ju att jag skriver om den också! Däremot är det i en remix av Familjen som den är mest populär, originalversionen hamnar först på tredjeplats. Det är lite kul (inte alls egentligen, men måste försöka hålla intresset uppe), för det var nämligen Familjens remix som introducerade mig till låten eftersom den dök upp när jag radioade (helt klart ett ord) min default-spellista i Spotify. Jag tyckte att låten var rätt bra och blev genast intresserad. Fast den var liksom inte tillräckligt bra för att vara Veckans låt-material, eller ens jag-lyssnar-på-aktivt-material. Fast jag såg ju att det var en remix så tänkte att kanske var originalversionen bättre. Never have I been so… … … RIGHT!

Jag vill återigen påpeka att jag inte har något emot att låtar remixas och tycker att det ofta leder till bättre låtar eller åtminstone låtar som passar bra in vid andra tillfällen. Jag har inte heller något emot Familjen och har skrivit en del om honom tidigare här på bloggen. Men här fackade han upp. Jag förstår att han ville ta låten och göra den bättre, för säga vad man vill om låten men den känns lite som en oslipad diamant. Tyckte jag i början i alla fall, men ju mer jag lyssnar på den desto bättre blir den. Vilket inte stämmer för Minicall, som faktiskt blir sämre om man lyssnar på den för mycket.

Det är förstås inte bara Familjen som tagit den här låten och remixat den, även Simian Ghost, Lissi Dancefloor Disaster (feat. OWL Vision) och Adventure of Mash-up har gjort det. Jag är för lat för att lyssna genom de versionerna och originalet är så pass bra att jag nöjer mig med det. Men vill någon lyssna genom dem så finns de att hitta på Spotify här.

Låt: Spellista:

fortheshow

– Varför springer du?

– Jag vet inte varför, men jag gör det. Mina fötter skapades för det, och mitt hjärta också.

 

Veckans låt 6-13: E.T. (Benny Benassi Radio Edit)

Katy Perry är en amerikansk artist som någon kanske hört talas om. Hon är kanske mest känd för att hon kysste en tjej en gång i tiden. Big deal?`Ja, sjukt big deal, för… … … HON ÄR JU TJEJ SJÄLV! Usch, homosexualitet, inte okej! Så tänkte nog ingen i hela världen skulle jag tro. Eller ja, någon gjorde det säkert, men I Kissed a Girl kändes inte så extremt kontroversiell.Så knappt tre år senare tänkte hon att hon verkligen skulle ta i från tårna. Jaså, det är okej att hångla med personer av samma kön, men vad sägs om att göra det med en annan art? Och då snackar vi inte ligga med hundar eller något sådant alldagligt, det handlar om att ligga med aliens! Om inte det upprör vet jag inte vad som gör det!

Nejdå, det var nog inte så någon någonsin tänkte. Men kom på den tankebanan när jag cyklade från ICA tidigare idag och kände mig jäkligt smart. Nu är jag tveksam till om det egentligen var ett särskilt smart sätt att tänka, men det får väl duga antar jag. Jag hoppas att mina läsare inte förväntar sig någon form av kvalitet här! Ligga-med-aliens-låten, som heter E.T. släpptes i alla fall för ett år sedan. Skrev jag, eftersom den släpptes i februari 2011. Men nu är det ju fan 2013! :O E.T. släpptes alltså för två år sedan och var ett samarbete mellan Katy Perry och Kanye West, som får vara med i någon vers och förstöra låten. Fast nu när jag läser genom Wikipedia-artikeln verkar det som att Kanye West är en efterhandskonstruktion. Tydligen släpptes låten redan 17 augusti 2010, då utan Mr. West. Varför han fick vara med i den slutgiltiga versionen har jag ingen aning om, men nu är det ju å andra sidan inte den versionen jag ska skriva om.

Den som minns mitt inlägg för två (?) veckor sedan vet att jag nu är inne i en period av kvinnliga artister i Veckans låt för att göra könsfördelningen mer ojämn till kvinnornas fördel. Katy Perry är ju som redan tidigare konstaterat en tjej, vilket ju är lovande. Men läser man titeln på inlägget ser man Benny Benassis namn. Man kan ju gissa att han är kille och det går även att bekräfta, via till exempel Wikiipedia. Han heter tydligen Marco Benassi, det där med Benny är bara fejk. Han är mest känd för Satisfaction, en låt som jag nog funderade på att ha som Veckans låt eller har skrivit om på annat sätt någon gång. Jag verkar inte ha haft den som Veckans låt, men jag kan ju ha skrivit om den. Jag har ingen aning, jag har skrivit så mycket på den här bloggen att det är omöjligt att hålla koll på allt. Speciellt eftersom jag skrivit ungefär dubbelt så mycket i teorin. Finns många inlägg, vinklingar och formuleringar som fastnar i mitt huvud och aldrig blir någon verklighet. Hursom, jag kommer ändå ge den här låten till det kvinnliga könet, för det är ju trots allt Katy Perry som är någon form av huvudartist. Benny (som egentligen heter Marco) har ju bara tagit låten och gjort en remix av den. Inte för att jag vill kritisera remixes (hyllade dem i ett gammalt inlägg), eller DJ:s, men det är ju ändå till största del en Katy Perry-låt det här.

E.T. är en ganska dålig låt. Åtminstone i sitt grundutförande. Vad gjorde då Mr. Benassi för att få låten att hamna på den här listan? Till att börja med gjorde han det kanske allra viktigaste som går att göra med den här typen av musik. Han tog bort den där jäkla killen som alltid ska in och förstöra sådana här låtar. Sedan lade hon förstås också på ett trevligt beat och lite trevliga ekon och sådant, men det viktigaste var ju ändå att han tog bort Kanye West. För Kanye är ju som bekant mega-douche #1.

Tänker inte skriva så mycket mer om låten, man får väl helt enkelt ta och lyssna. Ganska dumt egentligen att bygga en blogg på att skriva om låtar. Film må vara bäst på bio, men musik är definitivt bäst i ljudformat. Text har aldrig varit och kommer aldrig bli det bästa sättet att presentera musik. Så istället skriver jag nu om den intressanta frågan som den här låten ställer till oss alla…

Skulle du ligga med en utomjording?

Det är förstås svårt att svara på, eftersom jag ju inte vet hur denna utomjording som det pratas om ser ut eller är eller egentligen någonting alls om den. Det man egentligen menar är ju ett djur som lever på en annan planet. På vår planet finns det inte direkt några andra djur än människan som jag känner mig sugen på att ligga med. Så ska utomjordingen vara lik något djur på Jorden så får det nog ta och vara människan, annars blir det inget vuxenskönt, som Martin Timell skulle ha sagt. Som tur (?) är brukar utomjordingar ofta vara mer eller mindre människolika. E.T. för ju tankarna till filmen med samma namn och den utomjordingen är alldeles för söt för att ligga med. Skulle kännas som pedofili och det är inte riktigt min stil. Jaja, för att få en bild av hur en utomjording som man eventuellt kanske skulle vilja ligga med ser ut och för att koppla det så mycket som möjligt till den faktiska låten jag skriver om får jag väl kolla på musikvideon. Tyvärr är ju Kanye med i den, men det är mycket jag står ut med för min trogna läsares skull. Ja, singularis. Eller har jag flera läsare?

I musikvideon kan vi se flera olika typer av utomjordingar, så jag vet inte riktigt vilken jag ska ta. Till att börja med är det någon form av alien med ett väldigt underligt klädesplagg. Han/hon ser lite ut som den ”klassiska” bilden av en utomjording. Jag vet inte riktigt om jag vill ligga med den utomjordingen. Kanske, det beror på personligheten. Senare transformeras han/hon till något som är oerhört likt Katy Perry i underliga kläder och underlig makeup. Henne skulle jag nog kunna ligga med. Inte Katy Perry alltså, utan utomjordingen som ser ut som henne. Jag skulle förmodligen ligga med Katy Perry också, men det är ju inte relevant här. Senare kommer en annan/samma utomjording som ser helt annorlunda ut men fortfarande ser ut som Katy Perry med underlig makeup. Hon visar sig ha typ hjortben. Jag vet inte riktigt, har aldrig tyckt att hjort är det sexigaste djuret. Men jag skulle nog ligga med henne också, skulle vara rätt spännande. Hon träffar en utomjording som ser ut som en naken silverfärgad man. Honom skulle jag inte ligga med, han ser alldeles för feminin ut. Ska jag ligga med en killle får det ju ändå faktiskt vara en kille!

Låt: Spellista:

e.t.

Här är en alien som jag definitivt INTE skulle ligga med. Mest på grund av hans lite taskiga stil med att springa runt och döda människor. Och jag ligger inte med mördare.

Veckans låt 5-13: Fembot

Förra veckan inledde jag min tjejkavalkad i Veckans låt efter att ha insett att jag vill gilla tjejer. Fast inte vilka tjejer som helst, det är tjejer som gör dansvänlig musik som jag vill gilla. De exempel jag drog då var Icona Pop och Rebecca & Fiona. Båda mycket bra exempel, men i jämförelse med veckans artist är de rena amatörer. För veckans tjej är svårslagen. Hon ska väl egentligen inte behöva någon introduktion, men för säkerhets skull så kör jag väl en ändå. Istället för att skriva en själv och istället för att sno från Wikipedia använder jag den hon själv använder på hennes självbetitlade album.

I present to you

Unleashed in the east

Best dressed in the west

Sorted in the north

Without a doubt in the south

The queen of queenbees

Lioness of Juda

Phoenix from the ashes risen

Undefeated, undisputed featherweight champion

on all five continents

World record holder with a high score

of two gazillion in Tetris

Two-time recipient of the Nobel prize for

super foxiest female ever

And war time consigliere to the Cosa Nostra

She split the atom, invented the x-ray, the cure for AIDS

and the surprise blindfold greeting

She performed and choreographed the fights for

Bruce Lee in Enter the Dragon and The Game of Death

And still does stunt doubles for Jackie Chan

on the weekends

She suckerpunched Einstein, outsmarted Ali

and even outsuperfreaked Rick James

She’s the founder and CEO of Konichiwa Records

The most decorated professional field operative

in the industry and in the streets

With a perfect track record since kindergarden

where she used to whoop schoolboy ass

She’s listed in section 202 of the

United Nations Security Act of 1979 as being

too hot to wear tight sweaters

on international airspace

In this world of tension, pressure and pain

She is known by men and women of all origin and faith

For her wisdom, compassion

and relentless determination

In the quest to GET PAID

Japp, det är såklart Robyn jag pratar om. Tricket med att ha till synes slumpmässiga ord i fetstil för att låtsas att jag är cool lärde jag mig av Tonken, som av okänd anledning kör med det i sin blogg. Lite beroende på hur man väljer att räkna är detta den tredje eller fjärde låten jag skriver om med Robyn (jag skulle säga tredje, Backseat är oerhört tvek) vilket innebär att hon är där uppe i toppen med Icona Pop och Maskinen, som har tre VL var. Fast hon förtjänar det såklart, Robyn är den överlägset mest professionella artist Sverige kan erbjuda i dagsläget. Hon gjorde en del halvkassa grejer i början av hennes karriär, men sedan hon lämnade Jive Records (som var dotterbolag till Sony) har hon i princip enbart levererat kvalitet. Med sitt egenstartade Konichiwa Records har hon hittills släppt dels den självbetitlade skivan Robyn samt den välkända Body Talk-serien. Robyn innehöll en del rätt halvdana grejer, men hela Body Talk-serien var klockren (möjligtvis undantaget Jag Vet En Dejlig Rosa). Många artister släppte sitt bästa material i början av karriären och sedan går det bara nerför, men för Robyn verkar det gå i motsatt riktning. Hon blir bara bättre och bättre, så det är oerhört spännande att se vad hon levererar för musik nästa gång. Inte kan hon väl överträffa Body Talk? Vi får helt enkelt se, hon jobbar tydligen med nytt material nu i alla fall.

Robyns enorma professionalism (är det ens ett ord?) visar sig inte bara genom att hon klarar av att släppa enorm kvalitet via ett eget skivbolag utan det visar sig såklart även live. Jag såg en spelning med Robyn på SVT någon gång och sedan dess har jag velat se henne live. Detta är något som även min syster håller med om (även om hon såvitt jag vet inte såg spelningen på SVT) och vi har pratat om att gå på konsert med Robyn ett bra tag nu. Fast hon har tyvärr inte haft några spelningar sedan vi började prata om det. Så nu hoppas både jag och min syster på att hon snart blir färdig med det nya materialet så hon kan åka ut på turné igen. Kom igen Robyn!

Nog om artisten, jag bör väl kanske skriva något om låten också. Som alltså är Fembot. De flesta kanske kopplar samman låten med citatet ”I’ve got some news for you. Fembots have feelings too”, men inte jag. Inte till största del i alla fall. Nej, jag fastnar för något annat.

Once you’ve gone tech you ain’t never going back

För en blivande civilingenjör som mig är det här ju rena porren! Inte nog med att hon är ”super foxiest female ever”, hon är även ”hi-tech, baby”. Kan man göra annat än att älska? Inte nog med att hon är ”super foxiest female ever” och ”hi-tech, baby”, hennes musik är även sjukt bra, oavsett om man lyssnar på vad låten (egentligen låtarna) handlar om. Men att det ens finns en artist som kan sjunga att hon ”got a CPU maxed out sensation” eller att ”the power’s up on my transistor”, eller varför inte att hennes ”super brains are binary” eller kanske ”got an inter access code upon the back of my neck, initiating slut mode of space cadets and dexters”. Fast framför allt…

Once you’ve gone tech you ain’t never going back

Jag gick tech. Jag har ännu inte gått tillbaka och har inte några planer på att göra det heller. Eftersom jag via min noggranna research av alla som på något sätt visar att de läst något på den här bloggen verkar det som att det är yngre killar (födda 93) som läser den här bloggen (Förutom Min Enda Läsare™, som är en tjej i min ålder). Nu visar det sig dock att även ungar födda 1993 växt upp och är redo för universitetet. Dafaq!? Man börjar bli gammal… Många av dem har till och med gått ett helt halvt år på universitetet, vilket betyder att jag gått… … Mer… Menmen, är det någon där ute som just nu och sitter och funderar på vad de ska plugga kan jag definitivt rekommendera att gå tech. Och vilket annat ställe passar bättre att gå tech än Linköping? I Linköping finns ju Linköpings Tekniska Högskola (LiTH), som är en del av Linköpings Universitet, som är ett oerhört trevligt universitet. Och vilket program passar då bättre än Sveriges äldsta och bästa civilingenjörsutbildning i datateknik? Det där med äldsta är ett faktum, bästa går väl att diskutera men om ni inte är övertygade så kan jag berätta att somliga D-studenter på LiTH lärt sig diskret matematik bland annat med hjälp av lilla moi. Då kan det ju omöjligt finnas en bättre utbildning! Jag planerar att vara mentor i diskmatte även nästa termin, så om ni söker nu kanske ni kan få lära er något av mästaren själv. Vilket alltså skulle vara jag… Jag vet, jag är lika förvirrad som du är. Jag skriver det här mest för att en kille som kommenterade på min blogg går D på KTH och jag måste visa att vi i Linköping är bättre. Jag skulle aldrig vilja byta ut LiTH mot KTH, men vissa vill ju hellre ta någon tråkkopia i Stockholm än originalet från Linköping. Så det är väl deras val liksom. 😛

Ytterligare en liten sak jag vill påpeka angående den här låten inträffar ungefär ganska exakt en minut in i låten. De lyrics jag hittat har hävdat att det är ”And scan me” som kan höras, men jag hävdar bestämt att det är ”Jag älskar dig”. Och visst, det är ju inte helt osannolikt att de som skrivit ner lyrics bara lyssnat och inte är så bra på svenska. Men jag diggar ”Jag älskar dig”-raden. För jag är rätt säker på att det är det det egentligen är. Trevligt att Robyn visar upp sitt svenska arv lite grann, även om folk tror att hon säger ”And scan me”.

Låt: Spellista:

fembot

Robyn valde en något annorlunda estetik för Body Talk, men hon lyckas ändå vara super foxiest female ever. Eftersom jag kommer ha svårt att motivera ytterligare ett VL-inlägg om henne vill jag tipsa om Cry When You Get Older ( ), Don’t Fucking Tell Me What To Do ( ), Criminal Intent ( ), Konichiwa Bitches ( )… Eller så lyssnar ni bara på allt Robyn släppt under Konichiwa Records, det vill säga Robyn och Body Talk.

I andan ”jag gillar tjejer” började jag med en playlist, kallad We Are Girls (efter förra VL). Den finns för tillfället bara på Spotify, men kanske Youtubear den också. Vi får se…