P3 Guld 2014: De som borde vinna – Årets Pop

Det dröjde lite längre än jag hoppats på mellan det första inlägget i den här serien och det andra, men har haft lite annat för mig. Någon som kallar sig Alex ifrågasatte att jag skrev förra inlägget med kommentaren

Att du orkat skriva ett sånt lång inlägg om ngt du inte har en susning om. Tips: livet är kort. Gör ngt du tycker är kul och plåga inte dig själv.

Det finns så mycekt fel i den kommentaren att jag blir trött. TIll att börja med insinuerar hen att jag skulle tycka att det är jobbigt att skriva långa inlägg (”orkat skriva”). Det gör jag inte. Inte alls. Alla som känner mig vet att jag inte tycker det är jobbigt att skriva långt utan att jag snarare har problem med att skriva kort. Att det skulle vara jobbigare bara för att jag inte har någon koll (vilket är det som är mest rätt av det Alex skrev och något jag även erkände flera gånger i inlägget) förstår jag inte riktigt. Sedan hävdar hen att livet är kort, vilket ju är en ren lögn. Men framförallt var det jag ville komma fram till att den sista meningen är helt uppåt väggarna. Självklart skriver jag den här bloggen för att jag tycker det är kul och självklart plågar jag inte mig själv. Jag tjänar inga pengar på bloggen och det är knappt någon som läser eller kommenterar bloggen. Varför skulle jag skriva om jag inte ville?

Alltså: jag skriver det här för att jag vill skriva det här. Jag vill gärna skriva färdigt hela den här serien (som kommer vara i nio delar) innan nyår, men det kommer nog vara svårt att få det att hända. Ikväll börjar ju Musikhjälpen (missa inte det och missa specielt inte Veronica Maggios spelning i samband med inlåsningen 21.30) och det kommer jag ägna rätt mycket av min framtida tid med att lyssna/titta på. Att offra Musikhjälpen-tid för att lyssna in mig på P3 Guld-kandidater känns fel, men jag kanske kommer göra det ändå för att få ut lite sådana här inlägg. Men Musikhjälpen är ju vanligtvis enormt bra lyssning/tittning och i år är ju Emma Knyckare en av programledarna. Ja, Emma Knyckare, även känd som Emma Margareta Knyckare. EMMA. FUCKING. KNYCKARE! Kan ju inte bli annat än perfekt! De övriga programledarna Kodjo Akolor (som gör en grym insats i Morgonpasset) och Sarah Dawn Finer (som gjorde en rätt bra insats som veckogäst i Morgonpasset Sommar (med Emma Knyckare som programledare)) är förstås också bra, men Emma liksom. Emma Knyckare…

Hursom, nu är det dags för den andra kategorin, nämligen Årets Pop. Här har jag rätt mycket bättre koll än jag har på Rock/Metal, men det är lite efter den här kategorin det kommer släppa och de allra bästa kandidaterna kommer. P3 har nämligen fått för sig att pop är någon form av melankolisk ”typ indie”-musik vilket gör att kategorin inte är superskoj. Menmen, vi sätter väl igång ändå.

De nominerade

Jenny Wilson (Demand the Impossible!)

Jenny Wilson

Till skillnad mot förra kategorin där det var Y-kromosomer överallt slås man här redan vid första nominerade av en enorm brist på just Y-kromosomer. Kvinnor har nämligen inte sådana. Vilket inte verkar vara någon större förlust.

Jag tror att jag i mer än hälften av alla inlägg på denna blogg påpekat att jag i regel föredrar kvinnliga artister framför manliga, så jag ska inte tjata och säga det igen (oh, but I just did). Självklart är det ju så att man inte blir en bra artist bara för att man råkar vara kvinna och det tycker jag tyvärr Jenny Wilson är ett exempel på. Hennes låtar är i regel så tråkiga att man börjar få tillbaka de där sömnpiller-vibbarna som man upplevde när man lyssnade genom Rock/Metal-nomineringarna.

Misstolka mig rätt, det här är SJUKT mycket bättre än de tråkiga Rock/Metal-banden, men det är ändå inte bra.

Little Jinder (Break Up)

Little Jinder

Jag vill gilla Little Jinder. Hon var med i ett avsnitt av Arkiv Samtal och var en skön person som drack en 10 år gammal Festis och pratade om hennes plan (som hon snott av en kompis) att gifta sig med tio olika killar så hon kunde ha en ring på varje finger. Det sistnämnda är långt från mitt mål med livet, men hon var ändå en allmännt skön person som man bara vill gilla.

Fast… Man vinner ju inte Årets Pop genom att vara en skön person i en skön podcast, man måste ju göra bra musik också. Och ni anar väl redan vart detta är på väg antar jag. Mitt negativa jag kommer fram nu igen… Det är rätt trist liksom. Det finns inte så mycket mer att säga.

Jag vill säga att det här i alla fall är bättre än Jenny Wilson, men jag vet inte om det bara är min positiva inställning till henne från Arkiv Samtal eller om musiken faktiskt är bättre.

Fast nu ångrade jag mig ju lite. Lyssnade precis på Everything For You (som av någon anledning heter Everthing For You på Spotify). Och den är ju faktiskt bra på riktigt. Den är inte extremt bra, men den är tillräckligt bra för att kliva över okej, nästan bra och kanske bra. Den är definitivt bra. Härligt! Dessutom, när jag försökte kolla upp om låten verkligen hette Everthing For You eller om Spotify bara stavat fel upptäckte jag lite fler saker som är positiva för Little Jinder:

  • Hennes profilbild på Facebook har för tillfället en ”Stöd Musikhjälpen”-banner
  • Hon är signad på Goldenbest, som drivs av sköngubben Frej Larsson och har andra sköningar som Movits!, Den svenska björnstammen och Far & Son. Om hon eller Movits! vinner P3 Guld ska Foldenbest lägga € 1 000 000 på Guldet blev på sant, som verkar vara något flumprojekt om röstfusk eller något. Gillar’t!
  • Hon har gjort en låt på svenska () under året som faktiskt var riktigt bra.

Nu är hon dock inte nominerad för någon av ovanstående punkter, så man bör bortse från dem. Det hon är nominerad för är skivan Break Up och för en gångs skull har jag faktiskt lyssnat genom hela skivan. Och den enda låten där som egentligen är riktigt bra är Everything For You. Vilket är mer än inget men mindre än mycket.

Makthaverskan (Makthaverskan II)

Makthaverskan

Av namnet på denna grupp skulle man kunna tro att det är en kvinnlig grupp, men som bilden ovan avslöjar är den inte särskilt kvinnlig. Ganska kvinnlig kanske, med 2 av 5 medlemmar av det feminina könet, men inte helt kvinnlig. Fast jag hatar ju inte män liksom (jag är ju en själv), tycker bara det är lite konstigt namn på ett band med blandat kön på medlemmarna.

Jag har inte så mycket att säga om den här gruppen, den känns tråkig liksom. Jag tycker nog de är bättre än Jenny Wilson, men jag kanske bara glömt bort hur Jenny lät. Det tar ett tag att skriva de här inläggen. 😛

Sibille Attar (Sleepyhead)

Sibille Attar

Jag har flera gånger klagat på att nominerade har varit sömnpiller och Sibilles skiva heter till och med Sleepyhead. Det var ju inte så lovande…

Men man ska inte döma en skiva efter dess namn, för det här är faktiskt inte så illa. Sibille har en trevlig röst och både Alcoholics, Come Night och Julian! I Want To Be A Dancer! kände jag igen sedan tidigare och har sett viss potential i. Jag tycker nog faktiskt att alla de låtarna är bra. Däremot hade jag tidigare ingen aning om att det var Sibille Attar som gjort dem. Det är liksom inte världens enklaste namn att lägga på minnet känns det som.

Det är förstås inte bara brons och bruna skogar här. Precis som de andra som är nominerade i den här kategorin blir det rätt mycket tråkigt. Some Home ger Abba-vibbar i dess intro, men är rätt trist i övrigt. De låtar som jag ännu inte nämnt är rätt trista allihopa.

Postiljonen (Skyer)

Postiljonen

Den sista nominerade är även den minst kvinnliga, där bara en av tre medlemmar är kvinna (~33% mot 40% för Makthaverskan och 100% för övriga). Det är dessutom det minst svenska och består tydligen av både svenska och norska medlemmar (gissningsvis är Mia Brox Bøe norsk och Daniel Sjörs samt Joel Nyström Holm svenskar). Jag har inget emot personer av andra nationaliteter, men då P3 Guld ska gå till svenska artister känns det ju lite sådär med norska medlemmar. Bandet räknas dock som ett svenskt band så självklart är deras nominering korrekt, precis som Skavlan lyckades vinna svenska TV-priser trots att det är ett svensk-norskt program med en norsk programledare.

De förtjänar dock inte att vinna, den här musiken är extremt tråkig om man frågar mig. Och det gör man.

Vinnarna

Den som borde vinna

”Finns egentligen ingen anledning att göra någon längre utläggning här” skrev jag förra gången och det gäller även nu. Har man läst ovanstående text är det förmodligen rätt självklart vem jag tycker borde vinna (och därmed vem som borde vinna, för jag tycker alltid rätt). Det är såklart Sibille Attar.

Den som kommer vinna

Det här var något svårare. Jag tror att folk rent allmänt och P3-lyssnare i synnerhet tycker att Sibille Attar är bäst, eftersom hon helt enkelt är bäst. Samtidigt tror jag inte att hon är en särskilt namnkunnig artist och få vet nog vem hon är. Jag har svårt att tro att alla som röstar är lika noggranna med att lyssna genom alla nominerade lika mycket som jag gör, så det är förmodligen artister folk känner till som vinner. De artister som jag kände till (=hört namnet på) sedan innan var Little Jinder och Makthaverskan. Jenny Wilson låter lite bekant också, men kan inte svära på att jag hört det förut. Jag tror visserligen att Makthaverskan är rätt populära, men att jag gillar Little Jinder som person och att Goldenbest (och Movits!) promotar henne får mig till slut att säga att det nog är Little Jinder som kommer vinna.

Little Jinder Sibille Attar

 

P3 Guld 2014: De som borde vinna – Årets Rock/Metal

Jag skrev ett sådant här inlägg strax innan P3 Guld 2012 och nu när jag precis hörde nomineringarna för P3 Guld 2014 blev jag sugen på att reprisera det. Då skrev jag dumt nog inlägget efter att röstningen stängts och precis innan själva galan. Nu är jag lite smartare och skriver strax efter att röstningen öppnat. Så nu har alla där ute gott om tid att rösta på de rätta artisterna! Istället för som förra gången då jag gick genom alla kategorier direkt med kortare motiveringar tar jag nu istället en kategori i taget och flummar mer om varje kategori. Jag tar det i den omvända ordningen mot hur de presenteras på röstningssidan och börjar därmed med Årets Rock/Metal.

Förra gången kallade jag denna kategori för ”svår kategori” (för att artister saknades på Spotify) och skrev att jag inte hade ”jättemegakoll på rock/metal”. Den här omgången finns alla de album som artister blivit nominerade för tillgängliga på Spotify, men det stämmer fortfarande att jag inte har jättemegakoll på genren. Jag brukar vara duktig och erbjuda Youtube-länkar, men nu blir det så jäkla mycket länkar, så jag nöjer mig med Spotify. De som inte vill använda Spotify får istället ta och söka själva på Youtube eller liknande.

Det här är i alla fall den kategori jag själv anser att jag har minst befogenhet att uttala mig om, eftersom jag inte har någon koll. Men det hindrar mig förstås inte från att komma med mina åsikter och hävda att de är de enda rätta.

De nominerade

Cult of Luna (Vertikal)

Cult of Luna

Det här är en grupp och en skiva jag aldrig tidigare hört talas om, men tydligen har Cult of Luna varit med ett bra tag och startade 1999. Som tur är så är de ju bara nominerade för deras senaste fullängdsskiva vid namn Vertikal, så jag behöver ju inte lyssna genom allt de gjort tidigare. Deras album har en rätt intressant uppbyggnad med nio spår med längder från 45 sekunder till nästan 19 minuter. Antar att det är någon form av konstnärlig frihet och ogillande av etablissemanget som är anledningen till det.

På grund av de rätt långa låtarna, min otålighet och deras sound orkade jag liksom aldrig lyssna genom alla låtar på skivan. Kändes inte som det behövdes. Oerhört tråkigt var vad det var. Mycket instrumentala delar med gitarr och trummor och grejer som inte ens låter särskilt imponerande eller inspirerat. Och ibland någon snubbe som gormar något oförståeligt. Nej tack…

Ghost (Infestissumam)

Ghost

Ghost förtjänar respekt av ett flertal anledningar. TIll exempel är de ett band från Linköping. Medlemmarna i Ghost är Papa Emeritus II och fem ”Nameless Ghouls”. De uppträder alltid i en (rätt cool) utklädnad och är (om det inte redan framgått) tysta om deras riktiga identitet. Fast det räcker ju inte med coola kläder och en anonymitetsgimmick, det är ju deras musik som ska bedömas.

Självklart orkade jag inte heller här lyssna genom hela skivan. Det jag kan säga utifrån det jag lyssnat är dock att de åtminstone är bättre än Cult of Luna. Här försöker i alla fall sångaren faktiskt sjunga, vilket jag inte tycker gör det mindre hårt på något sätt, utan bara bättre. Jag fattar inte varför folk ska hålla på och grymta fram sina låtar…

Jag har för mig att jag hört någon låt av Ghost som faktiskt var hyfsat bra, men det var länge sedan och den var definitivt inte från den här skivan. Det känns som att de i alla fall har några hyfsat godkända låtar och skivan är helt klart lyssningsbar. Så bättre än Cult of Luna, men inte bra. Minuspoäng för fullständigt hopplöst namn på skivan…

In Solitude (Sister)

In Solitude

Om man tittar på de bilder som P3 Guld valt för att representera de nominerade sticker In Solitude och Watain ut genom att ha världens förmodligen mest typiska rock-/metal-bild. Ett gäng långhåriga män står och ser sura ut på ett mörkt ställe. Jag är måttligt imponerad. Fast nu är det ju inte utseende som ska bedömas kanske…

Den här skivan känns väl rent spontant som ungefär exakt samma lika som Ghost. Det är väl okej liksom, men jag somnar liksom nästan… Ska inte rock/metal vara hårt som en käftsmäll och inte sömnmedicin? Jag trodde man skulle bli provocerad och omskakad, men man blir ju bara sömnig. Vad fan!?

Tiger Bell (Don’t Wanna Hear About Your Band)

Tiger Bell

Tiger Bell är ett band med fyra tjejer. Japp, tjejer! :O Därmed är Tiger Bell de enda tjejerna nominerade i den här kategorin. De kallar deras egen musik för cheerleader-punk, vilket ju är ett tecken på att de kanske inte har lika mycket som mål att vara hårda som de andra banden här har. Kategorin Rock/Metal låter väldigt hårt och jag skulle inte kalla Tiger Bells musik för metal, men rock faller den ju definitivt in i så det är ju egentligen inget fel i nomineringen. Känns bara inte som att de passar in bland de andra banden. Vilket visserligen bara är en bra grej….

Menmen, gruppen består som sagt var av ett gäng tjejer. Alla som läst den här bloggen tidigare vet vad jag tycker om sådana grupper och vad det innebär.

Watain (The Wild Hunt)

Watain

Watain kommer från min tidigare hemstad Uppsala och det här är ytterligare ett tillfälle då vi kan se att Linköping (Ghost) är bättre än Uppsala (Watain).

Det här är en blandning mellan sömnpiller och skrik. Jag tror jag börjar förstå varför de skriker så mycket, det är för att man ska hålla sig vaken. Suck…

Vinnarna

Den som borde vinna

Finns egentligen ingen anledning att göra någon längre utläggning här, Tiger Bell hade vunnit på att de är tjejer oavsett, men när de andra nominerade är så värdelösa som de är så blir det liksom inte ens en kamp. Låten med samma titel som skivan är till och med hyfsat bra faktiskt.

Den som kommer vinna

Jag tror nog faktiskt att just här vinner den som borde vinna. Den värdelösa ”hårda” rock-genren som alla andra tillhör är helt enkelt inte P3:s musikstil och man kan ju tro att de som röstar på P3 Guld ofta även lyssnar på P3. Och där har Tiger Bell spelats en del, men har aldrig hört någon av de andra.

Tiger Bell