Epic Eminem: Guilty Conscience

Låt:

Spellistor

• Epic Eminem:
• Awesome artists:

Fick ett mail från Spotify igår (5/3). Jag skrev datum inom parentes, för jag lär inte publicera det här inlägget samma dag som jag börjar på det… För bara att försöka hitta låten i den version jag vill tog några timmar efter att jag börjat med inlägget. Och då lyckades jag inte hitta ”rätt” version på Youtube. Och så har jag ju ett liv liksom. Okej då, det där sista var en lögn, men jag är rätt lat. Jag fick i alla fall ett mail igår (japp, skriver fortfarande detta 6/3). Från Spotify. Rubriken var ”linnorlin subscribed to Epic Eminem” och innehållet var i princip samma sak. Tydligen har linnorlin lagt till min spellista Epic Eminem bland sina spellistor, vilket Spotify av oklar anledning kallar för att prenumerera. Jag visste faktiskt inte ens att man fick mail om sådant, men tydligen får man det. Vem är då denna linnorlin? Innan jag börjar kanske jag ska påpeka att jag inte vill vara taskig mot henne, så är det något av detta som hon inte gillar att jag skriver så är det bara att kontakta mig på zpitzen[at]hotmail[punkt]com. Det gäller för övrigt alla som jag är taskig mot på bloggen. Men om det är en känd person eller Tonk så tänker jag inte ta bort några taskigheter. Det får de tåla. Jag hade ingen aning om vem linnorlin var, men jag är ju som jag är och kollade därmed upp det. Eftersom hon visat sig på Spotify var det naturligt att kolla där först. Dum som hon är så har hon kopplat sitt Facebook-konto till Spotify och dumt nog använder hon sitt riktiga namn (får man anta) på Facebook. Linn Norlin Edström. Heter hon. Tydligen. Ska man tro att hon lyssnar på det hon tycker är bra på Spotify så tycker hon att… Veronica Maggio är bra. Vilket ju som bekant även jag tycker. Dessutom lyssnar hon mycket på Pitbull och Rihanna. Och Cover Nation. Seriöst? Cover Nation? Jaja, whatever. Hon gillar förmodligen Twilight, eftersom hennes megalista (506 låtar!) består av en hel del Twilight-låtar. Bland annat Clair De Lune. Har svårt att tro att det finns någon person som lyssnar på den låten utan att gilla Twilight. Åtminstone inte sådana som har Clair De Lune och TiK ToK (med Ke$ha) i samma playlist utan att gilla Twilight. Det är förstås svårt att bedöma musiksmaken hos en person som har en default-lista med 506 låtar, en söndagslista med 313 låtar, en party-playlist med 530 låtar och så vidare. Men jag måste faktiskt säga att jag är försiktigt positiv. Mainstream, fast åt det bättre hållet liksom. Typ lite samma som jag skulle beskriva min egen musiksmak. Fast jag kanske är lite bredare, med typ Far & Son och sådant också…

Mycket mer info än så får man inte från Spotify. Vilket förstås hade räckt mer än väl, men nu hade hon ju länkat sitt Spotify till sin Facebook och det enda Facebook är bra för är att stalka folk. Och vad är mer creepy stalker än att skriva ett inlägg om någon random brud som man egentligen inte vet ett skti om? Dessutom verkar hon vara en sådan där som är aktiv på Facebook, så herrejävlar vad mycket man kan hitta. Mycket riktigt så gillar hon Twilight. Och allt möjligt annat. Jag orkar liksom knappt ens kolla genom allt, men tydligen gillar hon bland annat ”utan mitt läppstift känner jag mig naken, rädd, exposed…”. Jaja… Att hitta något som talar för en person är i princip omöjligt om personen gillar så mycket, men speciellt så kan vi ju nämna True Blood, The Simpsons och Musikhjälpen. Bra skit! Eller ja, True Blood och Musikhjälpen i alla fall. The Simpsons är inte mycket mer än hyfsat, men jag har alltid gillat tjejer som gillar Simpsons.

I alla fall, den här tjejen bor tydligen i Umeå. ”Vad fan gör hon där då?” är den naturliga reaktionen på den frågan. Och det kan jag… Inte svara på. Fan också. Det står Dragonskolan på hennes profil. Dragonskolan är en sjukt stor gymnasieskola (2000 elever) som ligger i Umeå, så man skulle ju kunna tro på det. Men det verkar som att Linn Mikaela Norlin (som hon verkar heta enligt folkbokföringen) föddes den 10 april 1990, vilket innebär att hon föddes ett år innan mig. Eller ja, snarare et och ett halvt. Drygt. Men jag slutade ju gymnasiet för läänge sedan och pluggar numera mitt andra år på universitetet. Umeå har universitet, så kanske pluggar hon något random där. Eller så chillaxar hon bara runt med sin pojkvän. Japp, hon har en pojkvän. Vilken jävla idiot! Jag vill också ha en pojkvän. 😦 Eller en flickvän kanske. Eller något. Jag vill vara som Linn! Fast inte riktigt, för hennes pojkvän är inte min typ av kille. Han heter Robert Lindberg och är 26 år gammal. Så gamla killar är inte riktigt min kopp te. Jag dricker inte te, menmen… Killen heter dessutom Valentin i mellannamn. Vem fan heter Valentin i mellannamn liksom? Sedan… Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om hans utseende. För jag måste ju säga något om hans utseende, det är ju liksom så jag rullar. Min spontana tanke var ”inte snygg”, men på vissa bilder såg han helt hyfsad ut. Så vetefan alltså… Och jag tänker inte kommentera Linns utseende heller. Hon är en blond tjej liksom, vad finns det att säga?

Nej, nu ska jag kanske låta Linn vara ett tag och skriva om låten som det här inlägget faktiskt ska handla om. Anledningen till att jag skriver det här inlägget är visserligen att Linn började prenumerera på Epic Eminem (spellistan, på Spotify) och att jag då insåg att det är en skam att den FORTFARANDE inte är färdig. Så det tänkte jag åtgärda genom att lägga till den sista låten i spellistan. Det blir Guilty Conscience. I en version som knappt finns.

Jag har skrivit förut om olika versioner av låtar och hur man på kreativa sätt kan censurera låtar om man inte tycker att de är lämpliga för amerikanska öron. En gång i tiden bleepade man låtar, men det är ju så tråkigt. Det är mycket roligare att byta ut ord. Som med i princip alla låtar med Eminem så innehåller även den här en hel del svordomar. Så kan det ju inte vara! Så det gjordes såklart en ”ren” version. ”Edited version” kan man tycka att denna version borde kallas. Ska man tro på Spotify finns det en ”Radio Version w/gunshot”, en ”Radio Version” och en ”Album Version (Edited)”. Radio Version verkar vara densamma, oavsett om det är ”w/gunshot” eller inte. Jag hör pistolskott i slutet på båda, men i övrigt verkar båda censurerade. Det innebär bland annat en hel del trevliga byten, varav några är listade nedan. Till vänster står originalet och till höger den renare:

• ”Shoot that bitch!” –> ”Hit that lick!”
• ”blow this shit” –> ”blow this hit”
• ”Why you give a fuck if she dies?” –> ”Why you care if you scare her to death?”
• ”bitch” –> ”chicken” (true story)
• ”You shouldn’t take advantage of her, that’s not fair” –> ”How could you take advantage of her? She’s passed out!” (förmodligen för att det ska rimma bättre med nästa rad som är…)
• ”Yo, look at her bush.. does it got hair?” –> ”It’s easy, just cut these lights out! That’s how!”
• ”Fuck this bitch right here on the spot bare til she passes out and she forgot how she got there” –>”Then pick this chicken up, get her off Brad’s couch and leave her on the front porch at her mum and dad’s house!”
• ”Man fuck that, hit that shit raw dawg and bail..” –> ”Funk that, drop her off, ring the door bell then bail.”
• ”Wait! What if there’s an explanation for this shit?” –> ”Wait! What if there’s a good explanation for this?” (den här var kreativ!)
• ”stab her” –> ”grab her”
• ”Grab her by the throat” –> ”Kick her out the house”
• ”I’ma kill you motherfucker!” –> ”I’ma kill you you little motherf…” (eftersom han säger några ord innan hinner han bli avbruten av Eminem innan motherfucker kommer)
• ”Shoot ‘em both Grady, where’s your gun at?” –> ”Do ‘em both Grady, where’s your gun at?”

Genomgående rätt intressanta ändringar faktiskt och de ändrar inte budskapet i låten jättemycket. Den sista är rätt intressant. ”Shoot ‘em both” och ”Do ‘em both” behöver ju inte betyda samma sak, men om man efteråt frågar ”where’s your gun at” så är det ju rätt tydligt vad det handlar om. Även om jag måste säga att ändringarna är rätt kreativa så är ju ändå ursprungsversionen bättre. Dessutom kunde de av någon anledning inte var kreativa i hela låten, så en del klassiska plötsliga tystnader förekommer i den censurerade versionen. Det som är något underligt är dock att den censurerade versionen har en refräng som alla andra versioner saknar. Jag har alltid gillat den här låten, men det var först när jag hörde refrängen som jag blev övertygad om att den platsar i denna playlist. Det är liksom det som saknades för att göra låten… Jag ska inte säga perfekt, men riktigt riktigt bra i alla fall. Denna refräng är med i musikvideon och musikvideon förekommer även i en ocensurerad version. Men då är det någon annan jäkla kille som pratar. Och istället för att gå på ”rave party” går de på ”frat party”. WTF liksom!? Till slut lyckades jag hitta en version på Spotify som både säger fuck och these voices (these voices hörs i refrängen). Och det är ju så låten ska vara, jag förstår inte varför den inte bara släpptes så från början.

Guilty Conscience är, som jag hoppas att alla vet, en historia om diverse folk som ”got a devil on one shoulder and an angel on the other one” (but I ain’t never listen to none of ‘em). Guldstjärna till de som vet var det citatet kommer från utan att googla. Lightspeed av Dev för er som inte orkar googla. Jag kanske till och med redan har skrivit om låtens handling i det här inlägget, men eftersom jag skrivit det i omgångar (idag är det 16/3, inlägget påbörjades 6/3) så har jag glömt vad jag skrivit. Och jag är för lat för att kolla genom skiten. Jag tror inte att jag sagt något om låtens handling, men om jag gjort det blir det väl lite sådan där härlig repetition då antar jag. Eminem är djävulen och Dr Dre är ängeln och varje vers består av att de två försöker övertala någon om att göra det rätta/felaktiga. Skönt koncept liksom. Speciellt twisten i slutet, som jag hoppas att alla känner till men gör man inte det så ska jag inte spoila något. Inte för att det är värsta grejen, men främst för att jag är trött nu och inte orkar skriva ordentligt. Precis som alltid med andra ord…

Nej, jag vet inte om man kanske skulle ta och bli färdig med det här inlägget och därmed den här spellistan någon gång. Kanske nu skulle kanske passa. Lyssna på låten, lyssna på spellistan. Det finns en musikvideo, så titta på den. Inte för att jag tycker den är så häftig, men tror den fick något slags pris för någonting någon gång. Vadå, du kom väl inte till min blogg för att få vettig information? Videon jag länkar till är tyvärr spegelvänd, men det var den enda ocensurerade varianten jag hittade på tio sekunder och det är ungefär så länge jag orkar leta.

Vi avsllutar den här bloggserien med ett oerhört klassiskt foto på Eminem. Och en ursäkt till Linn. Sorry Linn.

Epic Veronica Maggio: Vi Kommer Alltid Ha Paris

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Detta skrevs 03:14 och framåt 31 december Epic year. Promillehalten i blodet kanske påverkar inlägget:

Okej. Jag måste ju klara av det här. Epic Veronica Maggio ska färdigställas under Epic year. Visst, Epic Eminem blir kanske inte färdigt och alla andra random playlists och grejer jag tänkt skriva blir inte färdiga. Det skulle vara spelkväll hos mig ikväll, vilket brukar vara en ganska lugn (och fullständigt nykter) tillställning. Sedan var det någon idiot som kom på idén att gå ut ikväll. Kvällen innan nyårsafton liksom. Hur tänkte de där? Där befinner jag mig alltså nu, efter en utekväll inklusive snyltande på 95-kronorsdrink. Inget elakt snyltande heller, han som köpte den köpte mest för att tvinga oss andra att köpa men så blev det jag som fick dricka upp. Eller fick och fick, jag gjorde det och killen som köpte tyckte det var bra. För han var redan rätt borta. Jag tål ju inte ett skit så… Ni får väl se om det märks på det här inlägget. Jag tänker inte censurera eller korrekturläsa ett skit i alla fall.

Att gå ut och dricka dagen innan nyår är en typiskt dålig idé (i alla fall om man planerar att fira nyår). En annan dålig idé är att tatuera in namnet på någon man knappt känner på armen. Det är typ det den här låten handlar om. Bland annat. Veronica Maggio tillbringade tydligen en del tid i Paris och hade någon slags romanshistoria med någon idiot som var dum nog att tatuera in hennes namn på armen.

Den här låten verkar vara ganska viktig för Veronica, eftersom hon alltid (alltid) sjunger låten på sina konserter. Till och med när hon var med i P3 Sommarsession från Putte i Parken drog hon av den. Om jag minns rätt. Vilket måste innebära att den betyder mycket för Maggio. För den är inte direkt hennes mest populära. Faktum är att jag tyckte att hon var korkad som spelade en så pass dålig låt. Fast nu har jag förstås ångrat mig och det hade jag gjort redan innan promillehalten steg. Jag bestämde mig tidigare, men tänkte skriva inatt. Sedan blev allt inte riktigt som planerat. Men nu ska vi inte hänga kvar vid det. Folk kanske inte ens märkt att jag var full om jag inte sagt det. Jag brukar ju skriva så jäkla konstigt ändå, så… Vi Kommer Alltid Ha Paris är en bra låt. Tydligen. Vissa låtar kräver en del lyssningar innan man inser dess storhet.

Varför den här låten är brta är det helt fel tidpunkt att argumentera om. Men det är ju främst början av låten som är intressant. Sedan är det ju förstås lite kul att låten verkar betyda en del för artisten. På något sätt känns det som att det bevisar att låten har något slags djup. Men vad vet jag liksom? Den verkar i alla fall vara baserad på någon slags verklig historia, att döma från de tre konserter med VM jag varit på i år.

Nu ska jag sova. Men när su läser det här ska du inte göra det. För Epic year är snart slut. Så nu jääävlar gäller det! Ha en bra nyårsafton. Jag ska försöka skriva de viktigaste Epic year-inläggen som inte hanns med under nästa år, som heter…

…

…

…

Final year.

Vi avslutar hela den här serien med ett klassiskt Veronica Maggio-foto.

 

Epic Veronica Maggio: Välkommen in

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Välkommen in. Tack. Jaså, var det bara en låt? Förlåååt då. 😦

Men det är inte vilken låt som helst. Man kan se det på olika sätt, men jag skulle säga att det är Veronicas näst mest populära låt. Den peakade som tvåa på Sverigetopplistan, en placering som endast slagits av Jag Kommer och tangerats av Satan i Gatan. Tittar man så är låten tvåa eller trea. Kollar man på ”Top Hits” i Spotify ligger låten i skrivande stund tvåa, efter Satan i Gatan (innan Jag Kommer). Tittar man på mest spelade låtar under 2011 på Spotify är det Veronicas andra låt på listan och har plats 11 (!) på den totala listan (Jag Kommer ligger etta, Satan i Gatan på plats 17, ytterligare fyra låtar på okända platser (orka räkna…)). Det är alltså ganska självklart vilka som är de tre mest populära och den här låten är en av de låtarna. Faktiskt den enda av de tre som kommer komma med på min spellista. För att det är den bästa av dem. Om man frågar mig, men det gör man ju som bekant.

Den här låten har nog alla hört och har bildat en egen uppfattning om så jag kanske inte ska skriva allt för mycket. Men det alla tänker på är vad hon egentligen sjunger att de sjunger.

Låten ”Välkommen in” på nya albumet handlar om en lägenhetsfest. I andra versen sjunger Veronica: ”Spelar pappas skiva från 69/Dom sjunger ’Cosa vuol dir sono una donna ormai, O mare nero o mare nero mare ne’”.

Citatet är hämtat ur den italienska popikonen Lucio Battistis hitlåt ”La Canzone Del Sole”, en av de där låtarna som Veronica brukade snurra runt till på pappas vardagsrumsgolv. Det är ett tag sedan nu. Men Veronica Maggios passion för musik är precis lika stark nu som då, och hon är fortfarande väldigt förtjust i stråkar.

Saxat direkt från Veronicas officiella hemsida. Citatet är mycket riktigt taget från Lucio Battistis gamla låt, som man kan lyssna på här. Lyssnar man på den inser man också att Maggio inspirerats lite smått av melodin till låten. Inte för att jag tror att Veronica Maggio tänkte så mycket på vad citatet betydde, men jag tyckte det var intressant så jag försökte mig på att hitta någon översättning. Google Translate ger:

Italienska (input) :

Cosa vuol dir sono una donna ormai, O mare nero o mare nero mare ne

Engelska (output) :

What does it say I am a woman now, O or sea black sea black sea it

Svenska (output) :

Vad står det jag är en kvinna nu, O eller havet svarta havet Svarta havet

Låter skumt både på engelska och svenska… En snabb googling gav en mer manuell översättning. Eftersom O mare nero […] faktiskt inte sjungs direkt efter Cosa vuol […] så fick jag ta två separata delar av översättningen:

• cosa vuol dir sono una donna ormai? –>What does it mean: “I’m a woman now” ?
• oh mare nero, oh mare nero, oh mare ne.. –> Oh, black sea, oh black sea, oh black sea…

Första meningen är fortfarande lite småskum, men den andra handlar alltså tydligen om något svart hav. Här finns den något svårläsliga översättningen om man vill se hela låten översättas och försöka förstå något av sammanhanget.

Sedan var det en sak till… ”Spelar pappas skiva från 69” står det på hemsidan. I häftet som finns i skivomslaget står det ”spelar pappas skiva ifrån ’69”. Det är alltså ganska klart att hon sjunger om en skiva från 1969 och inte att hon sjunger att hon spelar pappas skiva från 18.00-21.00 (sex till nio). Enda problemet är att var jag än tittar så verkar La Canzone Del Sole ha släppts… 1971. Ajdå Veronica. Mina källor (främst italienska Wikipedia, men även andra strösidor som dyker upp vid googling) kan förstås ha fel, men jag tror nog ändå att Veronica gjort en tabbe. Igen. För inte föddes hon på en lördag heller, som hon hävdar i Måndagsbarn. Och Lördagen Den Femtonde Mars. Man tycker att det där dagfelet bara borde ha behövt göras en gång. Lördagen Den Femtonde Mars släpptes trots allt fem år efter Måndagsbarn, så Veronica borde ha fått reda på att hon föddes söndagen den 15 mars. 1981. I Lördagen Den Femtonde Mars framkommer det tydligt att det är fel. Så här sjunger hon:

1981 det var fredag men det skulle snart bli lördagen den femtonde mars

Fast lördagen den femtonde mars ägde ju inte rum 1981.  Just den låten är extremt kort och det enda som sägs är i princip denna felaktighet så det känns lite onödigt. I Välkommen In är det lite annorlunda, eftersom 69 rimmar bättre med kvart över tio än 71 gör. Dessutom är 71 för få stavelser för att passa. Man hade förstås kunnat sjunga sex till nio, vilket jag faktiskt tycker att Veronica gör. Jag hör ett litet ‘L’ där som inte borde vara med om det är 69. Men alla ”officiella” dokument säger ju 69, så… Dessutom är inte sex till nio helt logiskt heller eftersom hon strax innan pratar om att grannarna klagade kvart över tio, det vill säga senare än sex till nio.

Det är inte lätt att skriva en låt där allt måste vara sant. Det lyckas inte heller Veronica Maggio med.

Det är inte lätt att skriva en låt som är bra. Det lyckas Veronica Maggio med. Flera gånger. Det här är bara en av dem.

Lucio Battisti var inte lika snygg eller cool som Veronica Maggio, men han gjorde låten La Canzone Del Sole som citeras i denna låt. Den släppte han alltså 1971. Inte 1969.

Epic Veronica Maggio: Havanna Mamma

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Jag har skrivit om åtta låtar med Veronica Maggio, det här blir den nionde. Tre av låtarna har varit från senaste skivan, fyra från näst senaste och bara en från den äldsta. Det finns egentligen ingen anledning för mig att försöka skriva så jämnt fördelat över skivorna som möjligt. Det skulle bli skevt, eftersom alla skivor inte innehåller lika många riktigt bra låtar. De låtar på första skivan som är riktigt bra får förstås vara med ändå. Havanna Mamma är en av dem.

För bara någon månad sedan hade jag sagt att Havanna Mamma är min favoritlåt med Veronica Maggio. Nu håller jag inte alls med och flera av de låtar jag skrivit om tidigare anser jag vara bättre. Vilket förstås inte innebär att Havanna Mamma helt plötsligt slutat vara bra. Den är fortfarande riktigt bra och tillhör fortfarande det bästa av Veronicas tidigare alster.

Den här låten handlar om en kvinna med en kass man. Det är ganska självklart. Hur barnen, huset och katten var är mer oklart. För hon lämna man och barn och huset och ville att familjen skulle komma ihåg att mata katten. Så med andra ord lämnade hon man och barn och huset och katten. Huset är inte särskilt allvarligt, inte katten heller. Men lämna barnen? Dålig-mamma-varning?

Förutom den lilla luckan i logiken gillar jag låten och jag gillar kvinnan. Har man en skitman så gör man helt rätt i att lämna honom. Och som man måste jag tyvärr säga att det oftast är vi män som är skitmän. Det ingår liksom i definitionen (skitman = man som beter sig som skit) men skitkvinnor finns det nog mer ont om skulle jag tro. Inte för att kvinnor alltid är bra, det finns många dåliga sådana också.

Förstås.

Låten får i alla fall sin plats i spellistan på grund av det fina budskapet. Fast nu när jag tänker efter var det ju inte helt okej att lämna barnen, speciellt inte om pappan sög.

Till musikvideon valdes en lite… annorlunda styling till Veronica Maggio. Man känner knappt igen henne. Är det ens henne? Nej, det där var nog ett misstag, hon ska se ut som hon alltid gör annars.

Epic Veronica Maggio: Sju Sorger

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Länge leve länge sen. Veronica slutar aldrig förundra mig. ”Länge leve länge sen” liksom. Hur genialisk kan man bli egentligen? Länge leve länge sen!

Det var bättre förr, det vet alla. Allt var lätt då, även när man trillade omkull. Nu kanske ni tycker att det låter fel. Det var jobbigt att trilla omkull då också, men man kommer bara ihåg de fina stunderna och förskönart sin dåtid. Det kanske är sant för tonårstiden, som faktiskt inte var särskilt häftig. För någon. Tonåren är ju den sämsta tiden i ens liv, om man kollar på vilken typ av människa man är. Jag hatar tonåringar. Själv slutade jag vara tonåring för… 24 dagar sedan (skriver detta 27 december, kvällen innan publicering). Så det var ju extremt länge sen. Men ännu längre sen var jag ett litet barn. Och då var allt lätt, även är man trillade omkull. Jag har på senaste tiden varit med en massa barn (mina kusiner börjar få barn) och de har det lätt. Även när de trillar omkull. Och trilla omkull gör de. Fast fallhöjden är väl inte jättehög, så det kan ha något med det att göra.

Många av Veronicas låtar handlar dock om hennes tonårsliv, vilket det känns som att även den här gör. Eller 25- (tjugofemminus) i alla fall. Nu är hon 30 år och sjunger om en tid för länge sen, säkert längre än sju sorger och åtta bedrövelser sen. Jag är visserligen tio år yngre, men har inte ens haft i närheten av sju sorger och åtta bedrövelser. Endera har jag haft ett oförskämt bra liv, kommer vara väldigt bedrövad de kommande åren, eller så tål jag mer än många andra. Eller så lever (och har levt) jag och Veronica Maggio helt olika liv. Jag tror på det sistnämnda. Ändå lyckas jag på något sätt identifiera mig med hennes musik. Kanske är jag bara lättpåverkad.

Jag skiter faktiskt ganska fullständigt i vad den här låten handlar om och så. Det är inte en sådan låt. Inte för mig i alla fall. Länge leve länge sen och länge leve du min vän, du som alltid följt mig hem, nykter eller alldeles för full är vad jag tar med mig från den här låten. Vad tar du med dig?

2006 släpptes Veronica Maggios första skiva Vatten & Bröd. Det var så länge sen. Men det var nog inte riktigt sju sorger och åtta berövelser sen. Låten Sju Sorger släpptes fem år senare (och okänt antal sorger och bedrövelser), på skivan Satan i Gatan.

Epic Veronica Maggio: Snälla Bli Min

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Alla som vet någonting om vad jag gillar vet att jag gillar mycket olika typer av musik. En typ är låtar om kärlek som misslyckats. Varför? Jag vet inte. Faktiskt. Men jag anser att kärleken är som tydligast och visas bäst när man är desperat. Som Veronica Maggio är i den här låten.

Snälla Bli Min handlar om en tjej som varit otrogen mot sin pojkvän. Exakt hur otrogen är oklart, men hon har i alla fall kysst en annan kille och blivit påkommen. Hennes pojkvän är naturligtvis upprörd men hon älskar honom verkligen och gör allt hon kan för att få honom att förlåta henne.Fast det är inte mycket. För det är svårt. Hon vet förstås att det hon gjort var fel och att det inte är särskilt realistiskt att tro att hon ska bli förlåten. Det är omöjligt att komma på något vettigt att säga eller göra. Det är kört.

För en gångs skull måste jag faktiskt säga att jag är ganska säker på att min analys av vad låten handlar om stämmer. Det framställs nämligen ganska tydligt och jag kan inte se hur Maggio skulle kunna mena något annat. Budskapet kommer fram klart och tyudligt och det sjungs verkligen med inlevelse. Varför vet jag inte för såvitt jag vet har Veronica inte varit med om någon liknande upplevelse. Det har å andra sidan inte jag heller, men tycker mig ändå kunna förstå.

Den här låten är givetvis väldigt sorglig. Men som jag sagt förut: sorgligt är vackert. Nu kanske det kommer folk och säger att jag bara tycker det när det inte är på riktigt eller framför allt när det inte sker mig. Men då har man fel. Visst är jag inte glad om jag upplever något sorgligt, men jag kan ändå se det vackra i sorgen, även när jag är mitt uppe i den. Fast det kanske bara är jag…

Veronica Maggio ser sällan glad ut på bild. Hon har alltid något… Något i sin blick. Det är vackert.

Epic Veronica Maggio: 17 år

Låt:
Epic Veronica Maggio (spellista):
Awesome artists (spellista):

Den här låten har jag som bekant skrivit om förut. Det jag skrev då stämmer ju även idag, men jag kan dra en uppdaterad variant av samma åsikter.

17 år är en låt om Uppsala. En låt om att flytta från Uppsala. Detta gör att låten automatiskt får en speciell innebörd för mig. För jag har bott i Uppsala och flyttat från Uppsala. Det finns låtar som man tycker har så pricksäkra texter att man tror att de sjunger om ens eget lic. Ofta handlar de om olycklig kärlek och de likheter med ens liv som faktiskt finns förstoras något enormt tills man tror att låten handlar om en själv. Är man bara vag så kan allt tolkas åt rätt håll.

17 år är lite mer specifikt än så, eftersom låten behandlar en speciell stad. Visserligen kan nog även personer från andra städer identifiera sig med låten, men den betyder något extra för alla före detta Uppsalabor.

Nu ska vi förstås inte överdriva här, jag känner inte igen mig i några randiga kinder eller tonårssynder som jag aldrig glömmer. Inga hemmafester eller stulna bilar, jag har inte suttit vid Fyrisån och dödat tid. Snurrade inte flaskan, hade aldrig, lögner utan konsekvenser. Det var 18 år i staden. Jag har inte slitit ut jättemånga skor, har inte hjälpt till på någon brorsas restaurang (har ingen brorsa), mina vänner ville inte vara som han (har inga vänner). Var inte med om något valborgskaos på stora torget, var inte på Rackarberget 95. Jag har aldrig bott högst upp. Minns inte att ingen ville åka hem, hade inget intresse av att åka utomlands och behöll mitt efternamn. Jag har kommit hem.

Man kan tycka att det nästan är hela låten jag gick genom nu och att jag inte höll med om ett ord. Men så är det inte. Inte riktigt. Jag ville inte vara den som blev kvar. Det känns som en stad där ingen längre bor (även om många av mina sk vänner faktiskt gör det). Jag minns vattenfestivalerna. Mycket mer än så är det inte. Eller jo, ett citat förstås. Något som inte har så mycket med Uppsala att göra, men som blivit något av en livsfilosofi för mig…

Vad vill du veta om mig? Fråga bara, jag berättar vad som helst.

Det finns förstås ingen som vill veta något om mig, men vill man veta något är det bara att fråga. Jag försöker att svara på allt, utan att censurera mig själv. Det klarar jag förstås inte av men det är ett av mina (få) mål över hur jag ska vara.

Så ska man breaka ner det maximalt så är den här låten viktig för mig av två anledningar, utan någon slags inbördes ordning:

1. Uppsala. En viktig del av mitt liv, hur man än vänder och vrider på det.
2. Motto. Jag berättar vad som helst, eller försöker i alla fall.

Jag var 18 år, ville inte vara den som blev kvar. Så därför flyttade jag till Linköping och får numera panikångest av att vara i Uppsala. Så kan det gå.

Epic Veronica Maggio: V för Vendetta

Låt: Spellista:

Sa du någonting?

Bad jag om svar?

Nej, Veronica. Jag sa ingenting.

Nej, Veronica. Du bad inte om svar.

(Den här låten handlar om” brukar ofta följas av en massa bullshit-gissningar. Så även denna gång.)

Den här låten handlar om alla som tvivlat på Veronica Maggio och sagt att hon inte kommer kunna uppfylla sina drömmar. För det kan hon och hon skiter i vad andra säger. För, som hon säger själv:

Jag har mera tålamod än vad du har hårda ord, det måste du förstå.

Den här låten är ett riktigt skönt fuck you till alla tvivlare. Allt känns så självklart när Veronica säger det. Varför bli upprörd eller ledsen liksom, det är ju bara att inte bry sig. Man kommer ju ändå klara sig så jäkla bra själv. Visst, i verkligheten suger man ju och kommer dö ensam och olycklig och så… Men när man lyssnar på V för Vendetta tvivlar man. Det kanske kommer bli bra ändå.

Här är scenen, varsågod
Alla väntar sig något stort

Nej, pressen är för stor, jag kommer misslyckas.

Veronica Maggio klarar förstås pressen, men inte jag. Bilden stulen från femtjugo.se och är från Veronica Maggios andra framträdande på Putte i Parken. Haha, där var ju jag också! 😉

Epic Veronica Maggio: Inget Kan Ändra På Det

Låt:   Spellista:

Det kanske tar emot, men vi hör ihop. Och inget kan ändra på det. Sjunger Veronica Maggio. På ett bröllop. I Morgonpasset i P3. För länge sedan, när det inte var Martina, Kodjo och Hanna som det är nu. Istället var det Olle och Martina, som var 2007 och 2008. Gissningsvis var bröllopet under 2008, eftersom det var då låten (och skivan Och Vinnaren Är…) släpptes. Att ha bröllop i en studio med Veronica Maggio är en ganska skum idé och det blev även ett ganska skumt resultat, med någon präst som står och pratar i en mikrofon och en Veronica Maggio som står bredvid och chillar och väntar på att få sjunga. Delar av bröllopet kan ses här i en gammal viedoblogg som Maggio gjorde.

Dessutom kan jag själv tycka att det är lite konstigt val av låt att ha på ett bröllop. Inget Kan Ändra På Det är visserligen en vacker låt och den handlar visserligen om kärlek. Den handlar till och med om någon slags ovillkorlig kärlek, vilket ju är precis vad bröllop går ut på. Men den handlar inte om lycklig kärlek. Inte för mig i alla fall. Jag tycker den beskriver den värsta typen av kärlek. Kärlek som inte funkar. Kärlek som leder till ett dåligt och ojämställt förhållande. Men kärlek som ändå vägrar dö. Även om det kanske är att dra det lite väl långt så tänker jag på hustrumisshandel. Det finns få saker som är så allmänt avskydda som hustrumisshandel (eller bara kvinnomisshandel). Det skulle vara typ våldtäkt, barnporr och barnmisshandel som har samma status. Ganska kassa grejer med andra ord. Nu har jag inga erfarenheter av hustrumisshandel, men jag tror att de flesta män som slår sin fru ändå älskar henne. Och trots att hon blir slagen så älskar hon honom. Vilket förstås är hemskt. Även om det inte känns som att den här låten beskriver ett så hemskt scenario så får jag ändå känslan av att det handlar om ett skadligt förhållande, som man inte kan få slut på.

Eller så handlar låten helt enkelt om att relationen inte är symmetrisk, dvs att

inte gäller.

Oavsett vilket så blir ju inte låten särskilt passande på ett bröllop. Å andra sidan kanske det inte finns så mycket bättre att välja på om man vill ha Veronica Maggio på sitt bröllop. Att skriva om ”bröllopskärlek” är inte riktigt Veronicas grej. Det gör så många andra artister ändå, så det behövs inte en till som gör det.

Inget Kan Ändra På Det sticker ut en del från Veronicas övriga musikkatalog. Visst hör man klart och tydligt att det är en Veronica Maggio-låt, men så här… Lugn och vacker är ingen annan av hennes låtar. Som jag kan komma på nu i alla fall. Visst finns det annat lugnt och annat vackert, men den här låten är ändå… Speciell. Och det vet ju alla att det är bra att vara speciell. Det är ett flertal personer som hävdat att de gillar mig för att jag är speciell. Vad nu det innebär.

Så här der omslaget ut till Veronica Maggios andra skiva. Eller ja, de vita kanterna är vitare och den blå bakgrunden är ljusare. I alla fall på mitt exemplar. Gissa vilken låt som är låt #11 (!) på den här skivan. 😉

Epic Veronica Maggio: Mitt Hjärta Blöder

Låt: Spellista:

Eftersom jag redan skrivit om en låt från vardera av de två första skivorna Veronica släppt tänkte jag att jag lika gärna kan ta en låt från den tredje och senaste också. Skivan heter Satan i Gatan och är hennes överlägset mest framgångsrika skiva hittills. Den låg etta på försäljningslistan i Sverige, tvåa i Norge, tjugofyra i Danmark samt trettiotrea i Finland. De som läst tidigare inlägg ordentligt vet att detta innebär att Veronica nu kommit in på ytterligare ett lands listor, nämligen Finlands. Så skivan sålde en del alltså, men hur gick det för låtarna? Hon har släptp två singlar från skivan, nämligen Jag Kommer och Välkommen In. De låg etta och tvåa på svenska listan, men endast Jag Kommer lyckades ta sig in i något annat land genom att ligga tolva i Norge.

Fast varför snacka singlar, det var ju elva (!) låtar på skivan. Av de låtarna lyckades elva stycken klå sig in på svenska försäljningslistan (något jag skrivit om tidigare). Alltså alla. Skriver vi låtarnas placeringar i den ordning som de ligger på skivan får vi serien 2, 2, 1, 5, 18, 12, 24, 6, 18, 27, 30. Ganska fin serie om man frågar mig. Det här inlägget handlar om låt nummer fyra, som alltså som bäst nådde en femteplats. Bra resultat, men personligen tycker jag att detta är den bästa låten på hela skivan. Tror jag, det är ganska jämnt i toppen.

Varför tycker jag att detta är skivans bästa låt då? Kanske för att jag gillar misär. Inte för att den handlar om misär, men det är ju inte världens gladaste låt liksom. Fast det kanske inte handlar om att jag gillar misär ändå. Det kanske handlar om att jag gillar känsla och det känns som att det ligger mest känsla bakom den här. ”Det här är värt att dö för. Jag tror mitt hjärta blöder” liksom. Fast det är inte bara det citatet man kan dra från låten. I princip vilken del av låten som helst skulle kunna citeras och man skulle få ett citat som låter sjukt bra i låten. Speciellt första versen diggar jag, till exempel ”jag dansar men jag känner ingenting alls” och ”jag är för full, du är för ung”. Fast det känns lite dåligt att bara välja ut två små delar så där, för allt låter så bra. Nu pratar jag inte på något sätt om att jag identifierar mig med texten eller tycker att den stämmer eller något, men sättet Veronica sjunger på får en bara att tycka att det hon säger är så jäkla bra. Även om det inte är det. Jag kan inte ens säga vad låten handlar om liksom. Det viktiga för att övertyga är nog inte vad man sjunger, det är hur man sjunger det man sjunger. Det lyckas Veronica alldeles utmärkt med. Speciellt på den här skivan. Det märks en ganska tydlig skillnad mellan de två låtar jag skrivit om tidigare och den här låten. Maggio har verkligen utvecklats sedan hon släppte sin första och andra skiva. Alla tre skivorna är ju bra, men hennes senaste är ganska annorlunda från de två tidigare. På ett bra sätt, vilket man inte kan säga om så många artister. Ofta brukar man ju bara vilja höra de äldre låtarna på konserter, men Veronica dissar nästan alla gamla låtar till förmån för nya när hon spelar live. Och publiken gillar det. Jag hade visserligen gärna sett lite mer gammalt, men å andra sidan så är ju det nya riktigt bra, så…

Kanske är det så här Veronica tänker att det ser ut när hon säger att hennes hjärta blöder. Hittade bilden när jag googlade ”bleeding heart”, tillsammans med en massa bilder på blommor…